stigstrombergsson

• I Glasgow har man konferensat och pratat, till och med fattat beslut man kan ha olika tilltro till.
• Sverige måste efter torsk mot Spanien och framför allt Georgien kvala för att ta sig till VM i fotboll.
• Sossar och Vänsterpartiet pratar för att hitta läge där V backar upp den nya S-ledarn som statsminister – och har något för det. Centern ska dessutom sytta hyfsat still i båten.
• Opposotionen kommer med egen budget som kan innebära att en fortsatt S-MP-regering med passivt stöd av V och C kan komma att dras med borgarbudget, inte sin egen. Generellt hettas hur som helst den politiska temperaturen upp då det är val nästa år.
• Lokalt och kyrkligt svalnade det av markant efter kyrkovalet. Gissningsvis finns nu flera i gamla Kyrkofullmäktige inte kommer ihåg vad som står i den Verksamhetsplan för 2022 de antog i förra veckan. På samma sätt tror jag det finns folk i nya fullmäktige som inte minns vad de gick till val på i september.
• Ska Stig Strömbergsson – det är jag det – fortsätta att blogga eller lägga av?

Som synes står tillvaron inför en på många sätt ödesfylld framtid.

Om den sistnämnda punkten kan sägas att jag funderar. Skarpt.

Jag vet och ser är att i november så här långt har jag skrivit ett blogginlägg innan detta. I oktober blev det 8 men det var i alla fall ett par i veckan. Räknar jag från januari (och om jag räknat rätt) handlar det om en dalning 10-8-17-15-15-13-10-11-11 skriverier i olika kateogorier innan de nyss nämnda månaderna. Grovt taget är 40 av dessa bloggposter är insorterade i kategorin Allmänt och lika många i Församling om kyrkliga ting lokalt, regionalt och nationellt.*

Ska jag vara ärlig känns skrivklådan mindre. Eller i vart fall annorlunda.

Jag arbetar ju inte längre i församlingen och har denna höst – helt rätt – än färre åtaganden som någon sorts vikarie. Lönar det sig då att jag tycker och resonerar? Ganska få läser ju. Än färre inemot ingen alls tycker det de läser är värt att yttra sig kring vare sig med bifall eller burop vare sig eller på annat sätt. Kategorin Församling krymper liksom ihop.**

Och Allmänt händer så pass lite som stimulerar till skriveri. Mat och väder finns i och för sig alltid men lika lite som för andra leder sådant till vettigt författande. Det blir böcker och barnbarn kvar – typ. Inget av det skall föraktas men räcker det för att blogga? Jag funderar...

Vilken kategori för detta inlägg, det andra i november?

Syns nederst.

* Sedan finns lite om böcker i Predikaren 12:12, några Predikan mm, en del Exegeten bräker samt inte minst att Farfar/morfar funderar.

** Här skulle man kunna fundera en massa – vilket jag ofta gjort även om jag inte skrivit om allt.

Vad är och blir identiteten hos en kristen som inte ingår i det anställdas krets eller är förtroendevald i en eller annan form? När-var-hur kan hans eller hennes tankar tas till vara, tas med eller bemötas? På vad sätt är den personen intressant utöver att vara välkommen till det annonseringen kallar våra gudstjänster och det vi arrangerar – utan att berätta vilka dessa vi som säger våra är? Bara som kyrkoavgiftsbetalare?

Jag vet att jag i någon mening är ett specialfall med en udda identitet. Jag är först och främst kristen enligt förra stycket men också vigd till ett livslångt uppdrag som präst. Det innebär inte några privilegier men det faktum att jag är underställd biskopen och enligt god etik skall agera lojalt i förhållande till kollegor och församling ska väl betyda något? Men vad?