inga punkter

Min gamla arbetsplats har någon sorts elektronisk bokningskalender som heter Medarbetaren. Fast det snart är tre år sedan jag blev pensjonist som man säger i Norge har jag kvar min inloggning. Jag kan se vad som händer och jag kan boka in saker och bära mig åt. Oftast är Medarbetaren följsam och lättarbetade men ibland kan man frestas kalla den för Mot- och så vidare.

 

Hur som helst kan jag i den se två kalendrar.

I den ena finns allt som skall ske i församlingen. Även vad som inte sker finns då personalens lediga dagar och semestrar också syns.

I den andra finns bara sådant där mitt namn figurerar, alltså sånt där jag är inbokad. Den är min kalender. Och den är tom. Det finns inga punkter alls i någon som helst närtid.

 

Tre år tog det innan almanackan blev tom.

I tre år har jag vikarierat en del i gudstjänster men främst haft fortsatt förtroende att ansvara för vuxenverksamhet med Bibel- och Troinriktning, också i pandemins tid nu på slutet påannorlunda sätt. Vad det betytt mer än att jag tycker det varit kul samt att det medfört ett och annat och ännu fler blogginlägg kan jag inte bedöma. Hur som helst har i alla fall tider och sådant stått i Medarbetaren – och där är nu inga punkter.

 

Allt detta är som sig bör. Hade jag verkligen velat komma ut ur verksamhet, uppgifter och ansvar hade jag sprattlat mig loss för länge sedan. Men nu är det dags och läge att andra kommer in och då fungerar det som i vilken stafett som helst. Jag har löpt min präst-i-tjänst-sträcka och i visst avseende joggat där tre extra år och nu växlas det i sommar och till hösten över till nya löpare.

 

För tre år sedan när jag gick i pension prydde jag ett blogginlägg med bilden av prästkragar på en hylla. Jag vet att prästämbetet och uppdraget är livslångt men väljer att återanvända samma bild nu när inga punkter finns för mig i Medarbetaren.*

 

Hur jag skall medarbeta framöver återkommer jag till i nästa inlägg.

 

 


* Extra-koll visar dock att den 11 juli finns en notering att jag ska leda gudstjänsten i Älvsby kyrkan (eller utanför). Jag är ombedd att täcka en skarv mellan semesterlediga kollegor.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0