500 romaner

Det har hänt att jag när jag läst facklitteratur om litteratur, ofta biblisk sådan, så har jag stött på uttrycket the implied reader. Det betyder den tänkte läsaren, den eller de figurer den som skriver en text tänker sig läser den, något som påverkar hur texten blir.*

 

Ibland ligger den tänkte nära den verklige, ibland inte. När jag skriver för min blogg – just nu! – finns i min huvudskalleknopp en föreställning om vilka som kommer att läsa. En del vet jag – men faktiskt inte så många. Några kan jag ana. För flera har jag inte en susning. Det finns folk jag på Facebook sett att de sett att jag där annonserat att jag bloggat men om de läser bloggen vet jag inte.

 

Jag har fått i min hand en roman.

Fått och fått? sa Gustav Wasa.

Jag har betalt den.

 

Nu är det så att jag sällan läser romaner. Köper dem ännu mer sällan. Det blir någon pocket i avgångshallen inför charterresa och sådant jag får i present – typ. Fast den här gången blev det affär. Boken jag köpt heter Elin sover, skriven av debutromanförfattaren Stig Sundström, tidigare Älvsbybo och prästkollega.**

 

Jag har nu läst den. Tyckte den var bra. Den är skönlitteratur och jag är sparsamt trimmad och triggad på sådant och tycker den är bra. Jag sträcker mig till och med så långt att jag sägar att jag är lite positivt förvånad. Stigs språk är ledigt och uttrycksfullt. Handlingen lurig och kompakt. Mer avslöjar jag inte. Jag nöjer mig med att rekommendera boken. Varmt.

 

Men så går ju hjärnan igång kring detta med skrivande – något jag nog kommer att komma tillbaka till – och läsande.

Kuggfrågan blir: Har min namne skrivit en eller 500 romaner?– som han sa var upplagan?

Vem eller vilka han haft som tänkta läsare vet jag inte, bara att jag är en verklig läsare som utifrån vem jag är uppfattar det han skrivit. Jag ser, till exempel, här och var en och annan miljöbeskrivning som jag tydligt kan uppfatta som ”modifierad Älvsby-grej”. Det gör ju att jag får till mig en annan roman än den någon stackare i Halmstad får om han/hon köper boken inför en charter. En massa fler läsar-faktorer finns -ålder, kön, erfarenheter mm. Sådant verkar åt samma håll och leder till slutsatsen: Han har skrivit 500 romaner!

 

Läs en av dem. Din.

 

 


* Givetvis finns om man gör film en tänkt åskådare och den tänkte åhöraren finns i skallen om man förbereder sig för att ge ett muntligt budskap, predika till exempel.

** Han var Älvsbybo under många år. På 1980-talet kom han ung och vacker som EFS-predikant till bygden. Jag var då också ung och hade tjänst som präst i församlingen. Han kompletterade sig med tiden till formell behörighet för kyrkliga tjänster och blev efter en pendlaromväg till Edefors komminister här där vi bor. Då framlevde jag mina dagar på folkhögskolan. Hösten 2012 slutade han för annan tjänst nere i Västerbotten. Året efter fick jag den tjänst han lämnat. Vi tjänstgjorde alltså inte tätt tillsammans utan var som små barn i en sandlåda som mer lekte bredvid varandra än med varandra. Vi tyckte om att leka och blev vänner.


Kommentarer
Postat av: Thorsten Schütte

"den tänkte läsaren" får mig att tänka på "fackmannen" när det handlar om patent. Denna tänkte fackman på sitt gebit kan allt om teknikens ståndpunkt, men har noll egna och nya idéer. Vilken tråkmåns!

2021-05-04 @ 13:16:00
Postat av: Ann O Nym

Hur går det med Palt-postillan?

2021-05-04 @ 13:24:19
Postat av: Stig Sundström

Du har ju alltid varit tydlig med att du inte kastar dig över nya romaner. Och till detta läger jag att vi känner varandra rätt bra, i alla fall inom några - många - skikt. Därför var det både roligt och lite skrämmande att lägga den i din hand.

Tack för dina rader om "Elin!" Jag ser fram emot det där samtalet, där vi får fundera mer över skrivandet! Vi hörs! /Stig Su

2021-05-04 @ 14:28:42
URL: http://stigsundstrom.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0