stigstrombergsson

Att ha barnbarn på besök och att det är strålande vårvinterdagar är en bra kombination. Lilla Ava och solsken fungerar fint och fyller tid, engagemang och känsla. Värt massor! Det enda mycket lilla smolket i bägaren är att det samtidigt – detta måste sägas – hindrar kreativt intelligent bloggande. Nu kan väl sägas att det också utan barnbarn i fastigheten kan vara både si och så med kreativt och intelligent men bloggande då och då brukar det i alla fall vara frågan om.

Lilla Ava kom på fredagseftermiddagen tillsammans med sin mamma. Pappan, alias svärsonen, var inte med denna gång utan upptagen med annat. Att mormor och morfar – det är vi! – fungerar som barnvakter på lördagar händer då och då och gör det möjligt för mamman att ha sitt ridpass. Så också denna lördag som innebar utevistelse i flera timmar, korvgrillning och annat.

Åxå söndag blev utedag men inte på vår egen gårdsplan utan borta vid skidspår, liftar och pulkbackar vid Kanis, Älvsbyns motsvarighet till Aspen i Colorado. Lilla tösen åkte bob med sin mamma och morfar – det är jag! – filmade. Och artbestämdes som något från en annan årstid.

Det var vid åkbandet det hände. Jag filmade när Ava på sin bob och mamman stående åkte förbi uppåt. Strax bakom fanns ett annat litet barn på sin bob med sin pappa. Dottern, alltså Avas mamma, berättade att det andra barnet med allvarlig röst kommenterat min närvaro med orden: Det var tomten som stod där!

Slutsats: Det räcker med att ha följt Corona-restriktionerna och undviktit närkontakt med frisör, ha vitt hår och skägg för att uppfattas som en mytologisk figur.