stigstrombergsson

Rubrikens fråga mal i min huvudskalle. Jag har inte skrivit fel.

Jag menar inte vad utan var ska jag förstå?

Kanske nu en och annan Bloggläsius (än en gång) konstaterar Stig är om inte helt galen så i alla fall duktigt sned i roten. Det är bäst att sluta läsa här. Må så vara. Det kan finnas en och annan annan bloggläsare som nog håller med om den första kursiverade meningen men ändå samlar mod och fortsätter att ögna sig igenom den inblick i mina grubblerier som nu kommer.

Profeten Jesaja i Gamla testamentet skapar frågan. Inte själva profeten som under 46 år tog emot budskap när några olika namngivna var kungar i Jerusalem på 700-talet före Kristus. Inte heller han som Bibelforskarna kallar Den andre Jesaja som var verksam under den babyloniska fångenskapen på 500-talet före Kristus. Inte ens den tänkbare Tredje Jesaja som uppträdde efter att exilen i Babel avslutats 537 och folk började återvända.* Ingen av dessa profeter-figurer skapar frågan var skall jag förstå? utan det är Jesaja-boken som sådan, den som har 66 kapitel och står först bland skriftprofeterna i en Bibel, som väcker frågan var ska jag förstå? I tiden alltså, inte i geografin. I tiden! Naturligtvis finns också frågan om vad och hur saker skall förstås men nu gäller det var.

Jag läser Jesaja på svenska och engelska. Tanken att brottas med den hebreiska texten försvann redan när jag tittade på den. På samma sätt blev det med den gamla grekiska översättning som blev de första kristnas Gamla testamente. Svenska blir bra och den engelska översättning som finns i den Bibelvetenskapliga kommentarer jag läser. Jag har inte hunnit nämnvärt långt men gåtan var ska jag förstå? finns redan. Då jag missunnar folk att inte fundera delar jag illmarigt problemet med dig, noble Bloggläsius. Jag gör det i några punkter.

1. Profeten ser syner, får budskap, till exempel – ett av flera möjliga – kopplade till en politisk situation på 700-talet föreKristus. Orden i budskapen skrevs inte då och direkt utan levererades muntligt till den kung och det folk som var för handen. Det är Fas 1 Jesaja ingick i en profetgrupp och budskapen bevarades muntligt hos folk i hans närhet, och kanske skrev någon där ned det hela i lösa anteckninar – kan kallas Fas 1,5. Vi kan försöka förstå budskapen i fråga utifrån synvinkeln där och när det hände – under det så kallade Syrisk-Efraimitiska kriget för att skapa allians eller inte mot den hotfulla stormakten Assyrien. Samtidigt funderar vi som Bibelläsare kring vad Orden säger till oss.
2. När profeten är död och historien tickar vidare gör någon eller några en skrift av hans 46 åriga profeterande. Han/de väljer ut vad som skall tas med, hur det skall återges och kombineras. När det sker vet man ju hur det där kriget hade gått och en massa annat. Det är rimligt att anta att det sätt man i efterskott uppfattar sakerna påverkar urval, tematiska kombinationer, annat. Är denna Fas 2 svaret på frågan var ska jag förstå? Alltså inte bara profetens utan också den senare redaktörens situation – förutom att jag som Bibelläsare söker få ut något för egen del och min egen tro?
3. Deportationen till Babylonien efter Jerusalems fall och den israelitiska medelklassens liv där är troligast den miljö där profet-orden sammanställs i skriftlig form bland skriftlärda och profet-arvtagare – Fas 2. I Babel kommer fler budskap riktade till dem där och då och då blir det på samma vis. De levereras muntligt och får skriven form senare, kanske redan i Babel eller efter fångenskapens slut. Detta betyder både en Fas 3 när profeten fick budskapen och en Fas 4 när det sattes på pränt och sammanfogades med det gamla materialet från Fas 1 och Fas 2 som kanske då bearbetades något. Är det Fas 3 och Fas 4 jag skall ha i åtanke när jag funderar över texter i hela Jesaja-boken – samtidigt som jag lyssnar efter Guds tilltal idag genom de gamla orden?
4. Det är inte slut med det här! Folket kommer hem från Babel efter 539 före Kristus och fler budskap – de som finns i kapitel 56 och vidare – kommer från Gud när de är hemma igen. Samma profet som i Fas 3? En eller flera andra profeter men i samma skola? Hur som helst nya budskap i en annan situation, alltså en Fas 5. Det redigeras samman med det övriga som då kanske också bearbetas för det nya läget, en Fas 6.

Detta var ett skelett till Jesajabokens tillkomst, mycket förenklat. Det kan mycket väl finnas fler faser. En översättning är till exempel en Fas i sig. Man kan se att när den hebreiska texten de två närmaste seklerna före Kristus översattes till grekiska så uppfattades saker på vissa sätt. Nya testamentets användning av Jesaja-citat – oftast kopplade till denna grekiska översättning – visar hur man då uppfattade de ord som då var 500 till 700 år gamla. En Fas?

Håll med om, noble Blogläsius, att rubriken var ska jag förstå? är rellevant!

Eller blev det jag här sökt visa vara en uppfyllelse av Jesaja-boken sista rad?

* Wikipedia har en kortfattad och bra beskrivning av situationen – här och här.