stigstrombergsson

Det var i fredags jag skrev sist. Nu är det onsdag. Att det dröjt flera dagar är väl om något ett tecken på hur sann rubriceringen var den 16:e – segt, trögt, trögare. Nu märker jag att jag funderar mer och mer över ett dilemma som växer. Utan dödskalle i handen funderar jag lite hamletiskt att ha något på gång eller inte ha något på gång, det är frågan.

Jag hade något på gång, det som blev INGEN BOKBOK. Jag har berättat om den. Om det tryckta resultatet är något meningsfullt kan jag själv inte bedöma. Att pyssla med det var kul. Pysslandet ”gav något” som man brukar säga. För mig alltså.* Faktum är att redan under Gamla testamentets tid fanns dilemmat mellan att skriva och läsa böcker. Om det var kung Salomo som skrev Bibelboken Predikaren skall hållas osagt men uppenbarligen var han (eller någon annat) tagen av skrivandets glädje. Annars hade ju boken inte blivit av. Samtidigt verkar han tycka det vara tungt att läsa sånt som folk skrivit. Han stönar ju i kapitel 12 vers 12:  Det myckna bokskrivandet (som han var en del av) tar aldrig slut och flitiga studier (av det andra skrivit) gör kroppen trött.

Det är det trögt nu. Extra trögt var det igår i rygg, knän och lårmuskulatur. Orsak? Måndagen hade tillbringats på hjortronmyr. Med acceptabelt resultat. Närmare 7 kilo.** Jag är inte superkräsen när det gäller myrarnas guld. Ogillar naturligtvis skarpt att gå och gå och gå utan att hitta ett bär men kräver inte alls att få stå på knä och ösa med bägge händerna trots att jag har hört historier om sådant. Som jag ser det är fler bär än steg man tar fullt nöjaktigt. Så var det i måndags. Det satt i kroppen igår och bären ärlagda i frysen.

OS är på gång. Strax skall jag se Sverige-USA i fotboll. Hur intressant idrott än är att betitta är det ändå inte att ha något på gång. Man gör ju inget, liksom. I soffan är man ungefär lika aktiv som att i sträck omtitta de tre Bilbofilmerna innan man ser de tre Sagan-om-ringen-filmerna. Allt finns på Netflix och är just omtittade, faktiskt sedan jag bloggade sist.

Blir det då något på gång? Något projekt – typ? Det vette kissemissen!

Känslan av att behöva ha något på gång växer – men jag vet inte vad. Just för idag är det inte mer än just fotbollen och att jag fått förtroendet att leda Veckomässan i kyrkan kl 18.30. Inför den har jag lösa funderingar kring transfiguration och transsubstantiation – men kanske är det bara är en fånig ordlek.

* På samma sätt var det 2018 på våren när jag här i bloggen gav mig hän i inläggs-serien P minus och sedan under hösten transponerade de skriverierna till ett tryckt alster i begränsad numera oåtkomlig upplaga.

** Mogna hjortron mäter man i vikt, inte volym. Har man stor hink och det skulle finnas massor med bär blir det i alla fall aldrig mer är 6-7 liter som bara väger mer och mer allt eftersom bären i botten blir mos.