stigstrombergsson

Det har jag inte. Och har.

Det som står i rubriken, alltså.

Jag läser obehindrat. Jag förstår det mesta jag läser vare sig det är på svenska eller engelska. Dock märker jag att jag efteråt minns mindre än jag förstått.

Jag skriver också ganska lätt. Jag får lätt ner mina tankar i text, hur förvirrade de än är. Min blogg torde vittna om detta. Dessutom stavvar jag för det mesta rät.

Problemen finns alltså i en annan sfär. I klartext: Ska jag läsa eller skriva?

Här är jag som en hötapp mellan två åsnor – eller var det tvärtom.

Jag märker att jag är skrivsugen. Den lusten finns onekligen. Bloggandet har medfört att jag fått en näst intill journalistisk syn på vad som händer och fötter. Hur kan jag skriva om detta på min blogg? är en fråga som ofta fyller mitt sinne. Finns någon bild som funkar som illustration? eller Om jag tar en bild av dethär – kan jag skriva något om eller utifrån det?

Då inte mycket händer mer än att vädret växlar finner jag att mina tankar är sysselsatta med kyrkliga eller åtminstone kyrkonära ting – trots att jag är pensionär. Det blir lätt många inlägg åt det hållet om och när jag skriver.  Just detta bisarra faktum gör att jag drivs att inte skriva. Att läsa något kanske känns bättre och med det som ledstjärna dyker jag in i en två eller tre böcker. Hux flux kommer tanken: Hur kan jag blogga kring detta?

Märker du, noble Bloggläsius, vilka läs&skrivproblem jag brottas med? När jag går in i det ena frestas jag till det andra och när jag vistas i dettandra lockas jag till det ena. Och som pensionerad församlingspräst borde jag kanske dessutom lägga av med att vara så in i bänken kyrklig i tanke och text. Jag ser andra åldermän som helt och endast bloggar kyrkligt och det läget frestar mig inte. Ändå är riskfaktorn hög även för mig. Jag känner engagemang men skriva tyckerier om något jag de facto inte kan påverka och som de som kan påverka inte ser eller om de ser det inte reagerar på annat än med (aktiv) tystnad blir lätt bara gubb-gnäll utan verkan. Läsning blir då en utväg men som jag antytt är det ingen lösning. Dilemmat läs&skrivproblem består alltså.

Nu har jag skrivit.

Nu ska jag läsa.

Kanske skriver jag sen om det jag läst.