om- och inställningar
En sak man kan vara säker på är att livet på flera olika sätt bjuder på omställningar. Allt är inte stabilt och hugget i sten dag ut och dag in, vecka för vecka, månad för månad eller år efter år. Det händer nämligen saker!
En sak som hänt är att natten mot idag slog frosten till för första gången denna höst. Knäppen hade till och med den omfattningen att i Älvsbyn uppmättes – eller skall det vara nedmättes? – nattens lägsta temperatur i landet: minus 4,8 grader. Det betyder att den långa och milda hösten nu går in en annan fas och Winter is coming som det heter i Game of Thrones. Min inställning till det är klart positiv och nästa vecka åker dubbhjulen på. Lite undrar jag hur det denna höst är eller blir med skylten Pray for Snow som jag lämnade på folkhögskolan. Läge att sätta upp den nu!
Nervositeten tilltar. Jag är inte speciellt nervöst lagd men nu ökar det inför i morgon. Jag har nämnt förr att den yngre av sönerna forskar vid Luleå Tekniska Universitet i ett ämne jag fattar ytterligt lita av detaljerna i. Han disputerar i morgon och för pappan – alltså mig – känns det pirrigt. Naturligtvis är jag inte orolig över om avhandlingen blir godkänd eller inte. Det är ju kutym i den akademiska världen att om handledare anar att detta inte (ännu) gårvägen så går det inte till disputation. Det är pirigt i alla fall. Omställningen att inte ha högsta akademiska rang i familjen skedde redan när gossen lissade men inställningen att nu vara totalt distanserad är det bara att ta emot och gilla.
Nya konfirmander är i kyrkan. Det är en omställning. Min inställning till detta är bara positiv. Självfallet är jag som pensionerad präst inte alls knuten till undervisningen men de kommer att finnas i gudstjänster jag antingen leder eller deltar i. Kul! Igår hade de första träffen som landade i 22 helt ovana deltagare i Veckomässan jag hade fått förtroende att leda. Stimulerande! Åtminstone för mig.
Lilla Ava 2 år ställde till genom att ställa om oss under dygnet tisdag-onsdag. Jag är klart positivt inställd till henne och att hon är här men lite tveksamt till denomställning man gjort i förskolan – eller dagis som det hette förr. Vid minsta tecken på förkylning skall barn vara hemma. Hallå! Hur många barn snorar inte när de leker ute i oktober? Rinner det inte är ju ungen sjuk. Vid feber och påtaglig hosta och liknande är det själv klart att barn hålls hemma vare sig det är Covid-tid eller inte men inte för varje enskild snordroppe. Alla småbarnsföräldrar har inte infrastrukturer med mor- och farföräldrar så att man i stället för att själv hela tiden vabba kan vara på jobbet vissa nyckeldagar. Men hos oss var det roligt!
