stigstrombergsson

Detta inlägg handlar om den del av min värld som fyllts av och fortfarande sysselsätter mina tankar – kyrka, församling och därtill hörande jox. Kommer det till andra saker som till exmpel matlagning resonerar jag inte alls på samma vis som när det gäller detta. Med den brasklappen knapprar jag så vidare.

 

Jag tycker – Coronatid eller inte spelar här ingen roll – det är viktigt att, som man säger, tänka utanför lådan och inte bara grubbla i boxen. Det är så lätt både i gamla och nya situationer att reflexen blir att hålla sig inom kända ramar och göra som man brukar göra – alternativt inte göra något alls. Sådan fyrkantighet kan irritera mig.

 

Men du Stig är väl fyrkantig! Du om någon!

 

Så torde ropen skalla. Ärligt skrivet är det hojtandet både sant och osant, också i kyrkliga och teologiska ting. Vad gäller fundamenta och innehåll håller jag tjurskalligt och storskaligt envist fast vid vad som brukar kallas klassisk kristen tro även om det inte finns någon exakt i detalj samstämmig hållning kring alla saker i den lådan.*

Däremot är jag ganska slapp i vinklarna om hur man kan och ska uttrycka denna kristna tro. Man kan göra rätt på många sätt brukarjag säga vad gäller former, metoder, prioriteringar och vägval. När det handlar om hur saker framställs ser jag mig själv som ganska pragmatisk men vad saken gäller vill jag vara stabil som en kiosk.

 

För en tid sedan lockade en situation och en förfrågan mig till att lite pedagogiskt försöka ruta in en del saker. Som utgångspunkt tog jag vad som står i Svenska kyrkans regelverk – Kyrkoordningen – och färgsätter ett parmeningar i den:

 

Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift.

 

Först det röda – syftet.

 

Jag uppfattar att det har fyra led som får bli var sitt hörn i en kvadrat.

Klicka på bilden blir den större.

 

Här kan man fråga sig massor vare sig man är kyrkbrukare som firar gudstjänst eller deltar i annan så kallad ”verksamhet” eller är kyrkdukare, anställd eller förtroendevald med uppgifter och ansvar.

• Åt vilket eller vilka håll drar jag i det jag söker och värderar? Här är det bra att markera med två plus (++) det ”starkaste” hörnet och med ett plus (+) det som kommer som nummer två samt sätta ut minus (–) och (– –) för de ”svagare” och ”svagaste” hörnen.
• I vilka hörn tycker jag församlingen, så som jag ser den, betonar och fungerar? Här kan man rangordna A-B-C-D.
• Ser jag hos mig själv någon brist som kan behöva balanseras? Om så – hur?
• Ser jag i församlingen något som bör fixas? Hur?

 

Så till det blå – församlingens grundläggande uppgift.

 

Den går också att kvadratiseras men jag gör det vridet den så att rutorna inte helt sammanfaller. Frågorna ovan kan i alla fall återanvändas med sina (+), (–) och A-B-C-rankningar både för egen del och för den lokalförsamling man befinner sig i.

 

Hur rutar jag in mig själv? Vad är min självuppfattning? Hur uppfattar andra mig?

Det kan vara frågor att fundera kring när man nu umgås mest med sig själv.

 

 

---

* Så tror jag till exempel att Maria blev med barn utan att Josef eller någon annan karl varit inblandad. Jag tror också att Jesus uppstått från de döda, att han gick på vattnet – vilket är så knäppt att ingen hittar på det om han sjönk när han försökte – och att hans död var till gagn för alla och vad vi gör av det påverkar hur det blir efter döden. Vidare tror jag att Dopet kopplar ihop den som döps med Jesus som med sitt liv, död och uppståndelse kopplat ihop oss med Gud och i Nattvarden ger Jesus sig själv rent fysiskt till var och en som gapar. Om sådant gör att jag uppfattas teologiskt fyrkantig gör det mig ingenting.