att vara bloggtyst

Det börjar bli ett tag sedan jag skrev sist. Jag har varit bloggtyst inemot en vecka. Sådan tystnad kan bero på flera saker. En del personer jag vet om (men aldrig jag) har valt att vara bloggtysta vissa tider – under Fastan till exempel. Ibland har jag särskilt förr om åren på en och annan resa saknat tillgång till fungerande internet och då inte bloggat. När jag varit upptagen av något gäng hindrar ibland. Om man käner sig lite ur gängorna gör också att tangentbordet får vilotid. Den senaste veckan var det de två sistnämnda tingen som gjorde mig bloggtyst.

 

Jag kände mig alltså ur gängorna förra veckan.

Inte halsont eller feber eller något annat som ens på håll skulle kunna befaras vara covidiskt. Näpp! Men ändå med en anknytning till pandemin.

 

Statsministern talade till folket förra måndagen. Jag nämnde i förrförra inlägget hans besked om att nu gäller max 8 i alla möjliga sammanhang. I sak har jag inga invändningar. Tvärtom. Jag liksom alla andra har att rätta och packa oss efter vad som sägs och stadgas vare sig vi är arrangörer eller brukare av vad det än vara må. Saken är lika enkel och simpel som det är när det gäller hur fort jag får, vill och tycker mig ska köra bil. Är det 90 så är det 90. Ingen kyrklig eller okyrklig, yrkesförare eller privattrafikant skall då köra 100. Det är lätt att fatta, lätt att följa och man varken skall bryta, trixa eller ursäkta regelbrott av vilka anledningar som helst. Det är bara att ställa sig på bromsen.* Ibland uppkommer hinder i framfarten – snö, is, gropar, gupp, stenar, vägarbeten eller älgar som gör att det behöver bromsas hårdare – och styras. Det är just tankar på kyrkligt brom-och-styr som fick mig ur gängorna och bloggtyst.

 

Statsministern hade som sagt talat.

Biskoparna sammanträdde och remitterade som brukligt saken till kyrkoherdarna. På många håll tryckte dessa bromspedalen i golvet – Stäng allt! Till varje pris! Ingen skall kunna ens misstänka att kyrkan fartsyndar i corona-trafiken! Man beslöt sig för en kyrklig lock-down. Naturligtvis sökte man lulla in det positivt med skenbar öppenhet typ Under dagtid på vardagar är kyrkan öppen för besök om du vill gå in, tända ett ljus och hålla en enskild andakt men utan ord om eventuell bemanning eller olåst på kvälls- och helgtid då arbetande människor skulle kunna begagna sig av möjligheten. Flera som när de är bakom en ratt kör som om de hade stulit sin bil valde att panikbromsa.

 

Jag menar inte att man inte skall bromsa! Tro inte det. Antalet 8 gäller! – förutom den fullt rimliga senare ändringen till 20 vid begravningar. Naturligtvis skall bromspedal användas och hastigheten anpassas, om man håller fast vid trafikbilden. Jag menar inte att man ska ”köra för fort” men lika lite som man behöver helt stanna bilen för att det står 40 på en skylt eller man ser en vägskada – lika lite behöver man stänga allt gudstjänst- och sakramentsliv i kyrkan. Det finns ju nämligen också en ratt som man kan använda för att styra och parera.

 

På min bloggkompis tobbe lindahls blogg finns ett exempel på hur man kan kombinera bromsa och styra – här och här. Hans tvillingbror har för ett annat ändamål förmedlat trafiktankar i samma anda – här.

 

Lokalt valdes här broms vilket i praktiken betyder Nattvardsstopp. Ingen Mässa vare sig på söndagar eller onsdagar åtminstone fram till jul. Släpper jag nu lite på min självcensur måste jag säga att jag inte gillar det vägvalet. Jag föreslog (och hade valt att ratta på) ett annat sätt, ändå fullt trafiksäkert i den rådande situationen. Nu är det inte jag som väljer men tillstår att jag blev en hel del ur gängorna förra veckan. Som synes bryter jag nu min tystnad och muttrar i saken – om ordleken tillåts.

 

På fredag eftermiddag kom så gänget – barnbarnen Tyra och Adrian med föräldrar. De kom för ett dygnsbesök hos farmor och farfar med tillhörande paltfrossa – sammantaget något som skapar däst bloggtystnad.

 

PS: Igår streamades gudstjänsten från Älvsby kyrka. Det var bra. Värdefullt att genom datorn kopplad till TV se sin egen miljö, inte någon annan. Att det skall fortsätta så tycker jag är utmärkt. Om det blir något liknande på  Bibelstudietiden tisdag nästa vecka får vi se. DS.

 

 


* Här kan nämnas att jag känner flera och känner till ännu fler också bland kyrkligt aktiva och engagerade personer, till och med anställda i kyrkan, som har en milt uttryckt liberal hålning till överhetens bud och regler vad gäller hastighetsbegränsningar. Frågan Vad är det för skillnad mellan en ängel och en präst bakom ratten? har ett svar: En ängel är skinande vit. En präst är en vinande skit.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0