stigstrombergsson

Nedanstående lyriska utgjutelse är ett av de alster som kan komma att ingå i min diktsamling Svammel och Strunt. Det finns inte ett seriöst förlag som kommer att fundera ens fyra sekunder innan de refuserar det jag utan rim och reson ibland i rimmad form resonerar kring. Efter ”dikten” slutar jag i alla fall poeta för denna gång och prosar då vidare.

Vårvintermorgonens köld är hård, snön gnistrar vit på taken.

Då jag kör Volvo och inte Ford, är jag skyddad och varm om baken.

Efter lunchtid då solskenet fått sin effekt och kvicksilvret stigit i röret

och hälften av kallgraderna – minst – farit väck kan blå-Swix appliceras för föret.

Det är just i början av mars som vinter går över i vårvinter, kanske årets bästa tid. Är det då klar molnfri väderlek blir det smällkallt på nätterna men kanske bara 6-10 minus mitt på dagen – och strålande solsken. Inte helt fel som man säger i övre Norrland när man menar att något är riktigt bra.

I den andan blev det skidåkning igår och då på löparskidor. Så mycket till skid-löpare är jag inte men det gick i alla fall utan fall både fortare och lättare än i förra veckan. Då trängde jag på terrängskidor träget fram i spårsystemen. Att berätta att vi då parkerade i Dalen och åkte mot Kanisrundorna men igår i stället startade vid Kanis och åkte ned mot och i Dalen kan för den oinformerade delen av läsekretsen vara en onödig upplysning men lokalbefolkningen förstår vad det handlar om för område. Här vet man också att det är en fantastisk fin skidterräng. Inte så huvvaligen backigt – om man inte vill – och vacker skog och solgassande öppna fält och perfekta spår.

Jag har inte björnkoll på exakt alla markägare till skogen spåren går i eller gränserna mellan olika skiften. Naturligtvis finns sådana fakta men jag har inte (ännu) grävt fram dem. Det jag dock vet är att det delvis handlar om kyrk-skog som när Älvsbyn blev kapell-församling under Piteå kom att tillhöra den första prästbostaden.* Det har hänt att jag funderat över att ta reda på exakt var gränserna går så att man kan sätta upp skyltar med texten: Du åker nu in på kyrkans skog. Gud välsigne dig. När man sedan kommer fram till annan markägares territorium skulle det kunna stå att läsa: Du lämnar nu kyrkans skog. Gud välsigne dig i alla fall.

Klockan är nu runt 11 och det har stigit nästan 10 grader sedan i morse. Vid tvåtiden beräknas temperaturen till minus 8. Kanske åker skidorna då på för lite åkning. Eller så inte.

Idag är det den tredje mars som är min pappas födelsedatum. Han skulle idag blivit 96 år om han levat. Blir det inte skidåkning blir det i alla fall en promenad för att ända ett ljus på hans och mammas grav. I vårvintersol.

* Sådan skog förvaltas numera av stiftet. Dock är det så att den dag som idag är kallas den del av samhället där första prästgården, med tiden komministerbostaden, låg för Prästgärdan. Nu ligger där Älvsby folkhögskola som har Luleå stift som (någon sorts) huvudman.