stigstrombergsson

Hur skall en kyrka prioritera? Egentligen?

Vilka punkter skall man fokusera på?

 

Naturligtvis är de frågorna giltiga hela tiden och överallt men lite extra kan jag tycka det är i dessa så kallade ”ställa-om-tider” på grund av både pandemi och sommarsäsong.

 

Ett intryck jag får av både verkligheten in real life, samfundspress och sociala medier – men här kan jag som nästan aldrig har fel ändå kanske ha fel – är att mycket av det som nu sker och märks handlar om skapelse, sinnesro, vila, eftertanke, samhörighet, tradition, musik och kultur, historia, aktivitet gärna ute osv. Inget av detta är i sig fel eller en avväg. Ändå undrar jag: Är det Vägen med stort V?

 

Teologiskt brukar mycket av det nämnda tillsammans med annat som äktenskap och begravningar och miljövård och annat ”sorteras in” under Första Trosartikeln, saker på skapelsens och medmänsklighetens plan. Det planet är också Guds plan – inget snack om den saken – men är det Kyrkans egentliga huvudärende? Och när det mer och mer i en när och fjärran framtid verkar som om det kommer att gälla att starta om eller starta nytt i stället för något sorts ställa tillbaka – vad blir då fokus i det nya arbetet? Vad skall då odlas?

 

Utanför Älvsby Kyrka odlas det hejvilt. Det är en god idé som fått extra gödning av ställa-om-tanken. Ett antal kolonilotter har plöjts upp och intresserade har fått tinga en täppa att så, plantera och vårda. Potatis och alltmöjligt annat växer liksom gemenskap mellan odlare. Alldeles i närheten finns en rabatt där årets plantering gjorts tematisk med inspiration av Lönnebos Frälsarkransen. Kreativt med möjlighet till tankeväckning i växandets och blomstringens tid.

 

Det odlas också i Primärhustruns trädgård. Visst äger vi fastigheten med hälften var men då hennes fingrar är både flitigare och grönare än mina är det hon som står för både tanke och det mesta av verkställigheten i val av gröda, gödsling för jordmån osv i sin trädgård. Fint är det redan nu! Gott och nyttigt blir det – men inte riktigt än.

 

Just tidsperspektivet – inte riktigt än – är viktigt i odling. Barnbarnet Ava som fyller två på måndag håller på att lära sig. Mogna smultron från ett hörn av trädgården har hon njutit av. Ett par delvis vita och annars rosa hittade hon igår och det slank ned – man får inte vara bangen! Ett grönt kart testades men hamnade efter viss minspel på gräsmattan. Det var ju inte ens ½moget.

 

Mognadstid är alltså något som har med odling att göra. Vi i norra delen av norra tempererade zonen är bra påsådant. Vi vet att odling och växt inte sker året runt – produktion alltså. Snarare skall man under fyra månader fixa och dona, odla och plocka så det räcker resten av året vare sig det gäller sånt som växer i trädgårdar, gror på fält eller vilt och ohämmat överflödar i skog och mark. Inget produceras under snön i perioden oktober-maj! I andra delar av världen kan man producera mer året runt men hos oss är tiden viktig – samt naturligtvis vad man väljer att odla, att ha som utsäde.

 

Så – vilket utsäde skall kyrka och församling ha när man nu skall starta om – kanske från noll? Vad skall prioriteras? Vilka punkter skall odlas?

 

Jesus berättar en liknelse om fyra sorters jordmån. Det grekiska ord vi översätter med liknelse kan lika gärna skrivas gåta. Jesus ger en gåta och liksom gåtor i allmänhet är det för att skapa eftertanke mer än för att ge ett exempel för att man skall fatta lätt. Markus återger gåtan i sin Jesus-berättelse i kapitel 4, Matteus i kapitel 13 och Lukas i sitt kapitel 8.

 

/Nu, noble Bloggläsius, kan det för att följamitt resonemang vara en poäng att du fixar fram en Bibel och snokar upp exempelvis Markus-varianten./

 

Massor med gånger har förkunnare inklusive jag själv pratat om de fyra sorternas jordmån Jesus talar om. Vi har surrat om markens egenskaper, faror och fördelar, gödning, vattning och ogräsbekämpning. Många gånger har vi också kommit in på vilken skörd, vilka frukter, som skall bli av det hela. Sådant har man borrat i – i alla fall jag – att man näst intill bommar vad utsädet i gåtan står för. Jesus säger det i vers 14 hos Markus, vers 19 hos Matteus och vers 11 hos Lukas.

 

/Jag säger det inte här. Du får slå upp det själv!/

 

Det – som jag inte nu säger vad det är utan låter dig se när du slår upp det själv – måste vara den kristna Kyrkans och varje lokalförsamlings absoluta och exklusiva prioritet. Mer om vad det är och rangordningar inom detsamma skall jag skriva om i en kommande bloggpost.