klantarschlen
När jag får julklappar samt vid andra presentanhopningar brukar jag sprara etiketter och liknande så jag efteråt kan veta vem som förärat mig gåvan. Gäller det böcker får jag också på det sättet ett bokmärke just för volymen ifråga. Bilden är ett exempel.
Lilla Lisa är 2½ år och som synes inte nämvärt hög över havet. Hon är en liten kortis som knappast nått upp för att kunna se vad som finns i bokhandlares hyllor och bord. Hon är dessutom inte ännu läskunnig vilket också begränsar hennes förmåga att välja litteratur utan bilder, vare sig i butik eller på nätet. Sammantaget tyder detta på att någon eller några andra varit henne behjälplig i valet av julklappsbok till sin morfar, alltså mig. Utan att skuldbelägga för mycket anar jag att hennes mor assisterat i sammanhanget och – passande? – valt boken Historiens värsta KLAVERTRAMP – Katastofala misstag, ofattbara felbeslut och klåparna bakom dem skriven av Nils Bergeå.
Såhär lyder baksidestexten?
Vi gör alla bort oss.
Vi gör en dum miss på jobbet, glömmer bort en bemärkelsedag eller kläcker ur oss något vi verkligen inte borde ha sagt. För ett ögonblick vill vi bara sjunka genom jorden. I bästa fall blir det ingen större sak, ett förläget "ursäkta" och så glöms pinsamheten bort. Kanske blir det något att skratta åt i efterhand.
I den här boken är klavertrampen uppskalade i kubik. Den handlar om häpnadsväckande exempel från verkligheten då enskilda personer genom hjärnsläpp eller till synes små, omedvetna felbeslut klantat till det extremt för sig själva, sina medmänniskor och miljön. Tillfällen när felräkningar, slarviga tekniska installationer, aningslös tro på auktoriteter, tjurskallig vägran att lyssna på kollegor och patetisk vilja att imponera på det motsatta könet fått bokstavligen allt att gå åt skogen.
Boken har 200 sidor. Den är egentligen inte en humorbok trots att man frestas till skratt av hur gränslöst korkade en del människor har varit – och är. Det som berättas är inte om ”stora” mäns ”stora” saker som Napoleons invastion av Ryssland 1812 eller liknande. Det rör sig om mer vanliga klantarschlen på individuell nivå – och i en del fall på kommunal sådan med tillhörande ansvarslöshet.
Och frågan gnager: Varför hjälptes lilla Lisa till att ge just den boken till morfar?
Och en till: Borde inte boken ha tio blanka sidor i slutet för eget material?
Problemet med klavertramp är att det låter minst lika illa och får större uppmärksamhet att dra foten ur klaveret som att trampa i den. Flygplansnedskjutningen i Iran är ett bra exempel.
