flygande skrattaborre
Jag hade ingen aning om vad en flygande skrattaborre var innan jag läste en uppsats om Johan Wilhelm Zetterstedt som skildrar en resa i lappmarken på 1830-talet och letade denna varelse men till sin stora besvikelse inte fann den. Men nu vet jag.
Jag har inte vetat att det lulesamiska ordet soabttse betyder ett tunt lager av rimfrost eller snö som frusit fast vid underlaget så att det ger fäste för skidor och renklövar. Men nu vet jag.
Jag visste inte heller att den dansk-norske kungen Kristian IV som år 1599 seglade runt Nordkap och hade en fyllbult till fartygspräst som höll ett kort märkligt tal vid en begravning.* Inte heller kände jag till att kungen kraftigt fäste sig vid en stulen stor svart katt som besättningen dock ansåg bära en förbannelse pålagd av ägarinnan och ville kasta i sjön. Men nu vet jag.
Hur kommer det sig att jag vet? Detta och annat?
Svar: Jag läser böcker!
Nu har jag läst ut första av Sápmi i ord och bild I – ISBN 978-91-86481-02-5. Det är en antologi på ca 600 sidor som innehåller 35 uppsatser skrivna av 32 författare. Det flesta alstren är på svenska, några på norska,och de är alla inordnade under dessa rubriker.
-
Historia och politik – 11 uppsatser.
-
Lapplandsresenärer – 6 stycken.
-
Lapplandsfotografer – 5.
-
om samerna på Kolahalvön – 7.
-
Språk, traditioner och forskning – 6 uppsatser.
Som boken jag skrev om i förra inlägget har det tagit tid att komma igenom Sápmi i ord och bild I. Jag köpte den på museet i Jokkmokk i juli förra året och började läsa, la den åt sidan, tog fram den igen, ställde undan osv. Det har inte gjort så mycket utan egentligen varit bra. Frågan är om inte själva karaktären antologi är konstruerad för att läsas så och inte på raken.
Vad är då en flygande skrattaborre?
Ledtråd: I landet finns att antal smärre vattensamlingar och pölar som heter Skrattabbortjärn eller liknande. Googla men glöm ordet flygande.
Jag köpte också Sápmi i ord och bild II som jag vad det lider skall ta tag i. Den är av samma sort med 56 uppsatser på 760 sidor.
* Danskarna hade konfiskerat ett hollänsk skepp och i villervallan skjutit kapten. I lasten man fått tag i fanns en massa vin som man ihärdigt konsumerade. Den plakate prästen jordade kaptenen med detta griftetal i min översättning: Var han är född vet jag inte. Lika lite vet jag vilka som är hans föräldrar. Hur han har levt känner jag inte heller till. Dock vet jag till punkt och pricka hur han dog. Då ni andra också vet det behöver jag inte orda om den saken. Därför slutar jag mitt tal här.