barnbarn & bekanta

Som om förra inlägget.
Text kommer när jag kommit hem. 

 

Barn! Tänk på att var ni än befinner er kan det finnas nån som känner nån som känner oss!

Med de visdomsorden förmanade jag min kvartett när de som det heter skulle ut och när de flyttade. Världen är ju så liten.

 

Att den är så bekräftades av att jag på tåget från Järvsö till Gävle mötte den präst som 1978 sammanvigde mig med min Primärhustru. Vi var lite mer än vigselpräst-brudpar då han under några år varit präst i Tierp och umgåtts med mina svärföräldrar. Hon som blev min fru hade något eller några år tidigare varit uppvaktande tärna när han gifte sig. Kände alltså familjen.

 

Viss kontakt har varit sedan dess. Han och hans hustru var värdpar vid min svärfars begravning – jag var officiant – och vi har väl funnits åtminstone på julkortsnivå de flesta år. Senast vi mötte honom var på tåget från Arlanda till Järvsö strax innan svärmors begravning som han på grund av arbetsuppdrag inte kunde närvara vid. Jag var officiant även då.

 

Men som du kanske vet, noble Bloggläsius, finns det folk man omedelbart återknyter till när man om än sporadiskt träffas. Han (och hans hustru) är sådana personer. Nu satt han på tåget. Igen!

Gräsänkling som han var blev det så att vi tog ett mål mat tillsammans innan jag skulle lämna Gävle 20.01. Två pensionerade präster med Fish & Chips och en pilsner var. Kan bara bli bra! Efter avrapporteringar om hälsolägen, barn och barnbarn hade vi ett gott samtal om förfallet i den kyrka vi fått förtroendet att tjäna och fortfarande pensionärsinrycker i. Inte bara kul men viktigt.

 

Vi skildes vid Gävle C. Jag äntrade mitt norrgående tåg som likt vad jag anat kör tillbaka den sträcka jag redan åkt. Men med fullt blås! Hundkissarpaus ska det bliri Bräcke, annars är första stopp Vännäs – och då är vi redan i Luleå stift.

 

Tillbaka till visdomen i blogginläggets början. Vem eller vilka kommer jag att dela liggvagnskupé med i vagn 21? frågade jag mig när jag gick genom korridoren. Framme vid dörren såg jag: Två bekanta Älvsbybor! Folk jag känner en gång till. Tydligen ska man åka tåg för att träffa folk.

 

Ungefär nu när jag passerar platsen där jag startade tidigare idag sitter jag i buffévagnen där det finns läsk av olika slag. Jag skriver på telefån lite blogg innan det är dags att gå och sätta sig på hela ryggen för att vakna innan Älvsby C i morgon bitti.

 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0