stigstrombergsson

Blir det mer i höst om båoka om a rut?

Kanske, kanske inte.

I vart fall kommer inte sådana Bibelnoteringar lika tätt och högfrekvent som serien p minus våren 2018. Då skrev jag näst intill dagligen ett blogginlägg om ett Bibelkapitel. På så sätt knapprade jag mig igenom både Markus och Lukas berättelser om Jesus samt Lukas fortsättning Apostlagärningarna. Allt det sattes då i kategorin Exe-geten bräker och tillsammans med det samtida mer normala bloggandet om ditt och datt blev det när jag på skoj lät trycka alltsammans till en bok 220 sidor. Boken trycktes i 10 exemplar och omöjlig att få tag i på marknaden. Något motsvarande projekt blir det inte frågan om nu – tror jag.

Kategorin Exe-geten bräker fortsätter jag dock att använda om båoka om a rut. Exegetik är finordet för Bibelvetenskap som man studerar och forskar kring på universitet och högskolor. Den akademiska nivån höll inte mitt p minus och det kommer det inte att bli nu heller. Jag gissar att det blir ännu mindre strikt vetenskapligt då jag tänker skriva det jag skriver efter och som referat av Bibelstudiegruppens träffar. Kategorierna Församling eller Predikan mm passar dock ännu sämre.

Vid Bibelstudiegruppens andra träff för säsongen var vi i 19 personer – några hade förhinder. På grund av ett Gospel-projekt i rummet intill det vi brukar hålla i till flyttade vi våra funderingar till ett rum en trappa ner i Församlingsgården. Vi ville ju inte störa de 30 gospelsångarna med våra högljudda teologiska diskussioner – typ.

Vad gjorde vi då? Och sa?

Vi började med hjärta och frågetecken.

Alla fick ett av varje och uppdraget blev att i stor grupp i tur och ordning säga sitt namn, nämna något som låg en varmt om hjärtat och något man står frågande inför eller är bekymrad över.

Varför gör man sånt? Svar: Alla kommer att ha yttrat sig – och överlevt. Alla har fått om än för ett ögonblick allas totala uppmärksamhet – och överlevt. Och man har nämnt namnen – alla känner inte alla.

Sedan blev det avbrott. En av deltagarna ville läsa ett stycke.

Jag log i mjugg. Jag hade inte själv då letat efter den stencil med båoka om a rut på lokal dialekt som jag berättade om i förra blogginlägget – att jag inte sedan hittat den är en annan sak. Deltagaren hade, precis som jag anat, bättre ordning på pinalerna och läste på pite-bondska ungefär två tredjedelar av första kapitlet. Sedan läste vi hela kapitlet ur Bibel 2000.

Det bör också du, noble Bloggläsius, göra. Inte sen! NU! Kapitel 1.

Ordet förklarades fritt. Samtalet gick igång.

Händelsekedjan är ju ganska enkel men jag kompletterade med en del fakta om relationerna mellan israeliter och moabiter, både när det som står i häftet om Rut ägde rum och när berättelsen senare fick sin skrivna form. Händelserna utspelar sig i ett klansamhälle utan organiserad stat mellan två regioner som ogillade varandra av hjärtans lust och gamman. Moab var också när häftet om Rut skrev en av israeliternas bittraste fiender.

Varför for Elimelek med familj från Betlehem till Moab?

Svaret kan tyckas enkelt: De drabbades ju av hungersnöd. Men i vers 21 säger Noomi, änkan efter Elimelek att hon lämnade Betlehem rik och kom tillbaka utblottad. Så hur blir det?

Var de drabbade är de ömkansvärda ekonomiska flyktingar som ger sig av till ett annat land för att där söka en bättre framtid.

Vad säger folket i Moab om sånt? Fanns det Moab-demokrater – jag använde dock inte just det ordet – som tyckte att man inte skulle behöva vara hela världens socialkontor och ta emot fattigt patrask från Israel?

Inget i texten tyder på det. Tvärtom. Också Gudsfolkets arvfiender är barmhärtiga när man lider nöd. Hur mycket större godhet skall då inte Guds folk visa mot främlingar och de som behöver.

Om de var drabbade visar Moab solidaritet – ett föredöme också idag och här.

Men det därmed rikedom då – i vers 21?

Judiska rabbiner ger inte mycket för Elimelek och hans familj. Ser dem inte som ömkansvärda utan som klandervärda. Familjen är rik men mannen (som bestämmer) tar rikedomen med sig och sticker när nöden står för dörren för hans klan. Han vill inte ha en massa fattiga som ber om stöd utan låter omsorgen om egen standard och förmögenhet leda till att han söker sig till ett ”lågskatteparadis” – för att använda ett modernt ord. Och rota sig där! Låta pojkarna gifta sig med moabitiskor är ju ett tecken på att familjen inte planerade att återvända. I giftemål med kvinnor av annat folk ligger också ett religiöst avfall – väl känt när båoka om a rut skrevs.

Såhär resonerade vi fram och tillbaka. Jag gillar att problematisera och leta flera betydelser. Då måste man tänka. Ännu har ingen dött av av att vrida och vända på invanda uppfattningar.

Jag gav också lite mer fakta.

I Bibelns samhällen hör sambandet mellan ens namn och ens karaktär ihop mycket starkare än hos oss. Man är det man heter och heter det man är (eller förhoppningsvis blir). Alla namnen i häftet om Rut har betydelser som pekar på karaktär – men det redovisar jag inte här. Googla!

Delar av Ruts ord till svärmodern Noomi används inom judendomen när en icke-jude går över till och tas upp i Gudsfolket – alltså av dem som kallas proselyter.

Det var många frågeteckens-ämnen som kom upp i början. Inget av dem pratade vi om i tisdags men framöver tänker jag att vi skall försöka beta av den listan.