stigstrombergsson

Lite märkligt är det att ju mindre jag befinner mig i anställda arbetsuppgifter desto mer av tankarna rör sig i fälten församlingsliv och dito byggande – i alla fall närjag funderar över vad jag skulle kunna skriva om här på min blogg. Det blir kategorierna Församling och Predikan mm som riskerar inlägg, kanske också Exe-geten bräker och lite Nebogrubbel. Inte ens Allmänt blir frekvent, än mindre Politik eller Lokalsamhället även om det händer en del i de fälten som skulle kunna bebloggas.

Väder & klimat har jag inte som kategori för blogginlägg. Jag avser inte heller att skapa den underavdelningen trots att det i saken händer något varje dag och att det berör alla. Jag nöjer mig nu med att högtidligen proklamera: Vintern har kommit!

Jag såg det på TV igår när de visade en karta över temperaturer och annat och slog fast att vintern nått en god bit ner i Svealand. Dessa vetenskapliga meteorologidata och deras sammanställning av dem visar sig stämma perfekt med vad jag själv ser och observerar när jag om morgonen gluttar ut genom fönstret:Världen är vit! Första skottningen med tillhörande snösväng gick igår.

Det betyder att skog och mark kan nyttjas på för årstiden nytt sätt. Snökanoner och spårdragningsmaskiner är i full verksamhet. Tillsammans med det som Vår Herre låter falla från skyn drar det ihop sig till skidåkning. Primärhustrun tänker sig ut om en stund men mig får hon inte valla i skogen idag. För nöja sig med skidorna. Jag skall göra annat och låter henne testa spår och skidor.

Vintern innebär också att tiden för att plocka bär 2019 oåterkalleligen är över. Alla verkar inte ha fattat det. Om torsdagen i förra veckan spatserade jag hem efter att ha ätit lunch på Folkhögskolan. Vägvalet ner på byn innebar passage över parkeringsplatsen vid EFS, en yta som hösteligen används av bäruppköparfirmor som ersätter thailändare och östeuropeer för deras hopsamlade blåbär och lingon. Den verksamheten betyder full kubbning under augusti och september.

Parkeringen var öde nu. Inte många leverantörer på plats. Inga alls faktiskt. Klicka nu på bilden så den blir större och undra med mig: Varför är bär-pinalerna fortfarande på plats? Bär det sig? Vad väntar man? Att folk skall skotta fram frusna lingon? Jag tror de har sylt i huvudet, de som äger joxet?

Krist-Demokraterna har haft något sorts riks-kukkelimukk i Umeå. Där tog man nya beslut i högervridande riktning för att klämmaåt invandrare lite till. Fast det är nog inte det som är orsaken. I KD är ännu inte ”klämma åt” huvudskälet. De är besvikna över Allians-sammanbrottet och majoriteten i partiet vill nu plocka vind ur SD-seglen och satsar därför på att bli likadana. På söndagskvällen i TV-programmet Agenda intervjuades Cruella deVille-Bush-Thor som med iskylande vänlig röst deklarerade sin innerliga önskan att 16-åringar inte skall kunna få hit sina föräldrar om de inte kan försörja dem,  samt att en förälder väl skall kunna få hit sina barn – KD värnar ju familjen! – men inte den andra föräldern.

Tidigare präglades KD av värderingar som bar den del av svensk folkrörelsetradition som kallas ”frikyrklighet”. Det innebar viss konservatism vad gäller privatmoraliska frågor samtidigt som man var solidarisk och engagerad för människors sociala situationer både lokalt, här hemma i Sverige och utomlands. Vart har den snälla frikyrkotanten tagit vägen? undrade ledarskribenten i Lokala Världsbladet alias Paltposten alias Piteå-Tidningen. Jag konstaterar också att gumman verkat dött ut. Dagens KD är är inte längre klassiskt kyrkligt-frikyrkligt utan drivs i stället av en amerikaniserad tjusighets-kristendom som rimligen får Lewi Petrus att så rotera i sin grav att man kan kan driva en svarv med gubben.

Väderresonemanget i inläggets början ger kategorin Allmänt.

KD förtjänar inte Politik.