fakta mot foliehattism

Dick Harrison är en författare som bär på vad jag gissar är en kronisk skrivklåda. I den bok jag av honom jag nu läst finns en lista över endra böcker från hans penna-skrivmaskin-tangentbord, en lista som har runt femtio titlar.

Från Wikipedia kopierar jag hans Bibliografi i urval vad gäller facklitteratur. De med röd text är de jag äger och har läst men också i något fall lånat och läst. Du kan, noble Bloggläsius, se listan under strecket nedan. Den är lång som halva förra vintern men har ändå inte med den sista jag nu ställt i hyllan – Folkvandringstid utgiven på Ordfronts förlag – ISBN 978-91-7775-003-1.

 

Just denna bok har en speciell bakgrund. I en Epilog på sidan 339, innan 60 sidor litteraturtips och register, skriver Harrison:

 

Några dagar före jul år 2014 fick jag en oväntad arbetslucka och beslöt mig för att skriva en debattartikel i Svenska Dagbladet om invandring, en fråga som jag dittills sällan hade berört, varken i min vetenskapliga eller opinionsbildande verksamhet. Huvudpunkterna imin artikel var att (a) all fredstida invandring är långsiktigt positiv förmottagarlandet, ett faktumsom kan historiskt beläggas, och (b) det behövs en ny typ av problemformulering som betraktar invandring som ett positivt fenomen, som en resurs, och inte som något i sig negativt. Jag hade varken för avsikt att provocera, irritera eller förolämpa någon genom artikeln. Jag ville bara framföra en åsikt.

Inte ens imin vildaste fantasi hade jag kunnat föreställa mig vilken veritabel ocean av näthat som jag i och med publiceringen vadade ut i. Under nyårsafton och nyårsdagen dränktes min mejlbox av sådant som ingen mår bra av att läsa. (…)

 

Boken Folkvandringstid är alltså i någon mån en framprovocerad vetenskaplig reaktion på foliehattar som skyller alla problem på vad man kallar ”okontrollerad massinvandring”. Den blir då i viss mån politiskt. Självklart. Fakta blir alltid politiska och fakta-meddelare blir märkligt nog ansedda som folk som drar åt vänster – i alla fall av dem som är rejält högerförvridna. Jag har noterat sådant när det gäller migration, brottslighet, Israel-Palestina, teologi & kyrka och nu i dessa yttersta tider miljön – när Greta Thunberg utnämnts av Time till Person of the Year.

 

I Folkvandringstid fann jag sådant jag läst i de rödmarkerade böckerna i listan nedan – men nu i rejält förkortad och mer översiktlig form – och att Harrison drar linjen ända in i nutiden. Vill man inte grotta in sig i tusentals sidor om till exempel folkvandringar och slaveri blir just Folkvandringstid en bra översikt. Läs den!

 

Jag avslutar med baksidestexten:

 

Vi är födda att vandra. Inget folk, ingen nation, inga politiker, har i längden kunnat bromsa den mänskliga migrationens övergripande drivkrafter.

 

Människan har alltid varit i rörelse; på flykt från förtryck eller sökande efter ett bättre liv.

I ett väldigt svep, tvärs över alla världsdelar, berättar Dick Harrison om migrationens historia, från förflyttningarna i mänsklighetens tidigaste tid fram till dagens farofyllda båtresor över Medelhavet. En tybgdpunkt ligger på den epok som kallats folkvandringstiden, den fascinerande och alltför okända period då romarriket föll sönder,medeltiden tog vid och nya länder uppstod. En spännande tid, fylld av faror, konflikter,krig men också – precis som idag – en tid när kulturer formas, idéer uppstår och tänkandet tar språng.

Migranter har genom historien ofta setts som problem men slutresultatet av migrationen har i de flesta fall handlat om berikande och förnyelse av länder och kulturer.

Att förstå migrationerna som något som är definierande för mänskligheten är avgörande när vi går in i vad som skulle kunna kallas för ny folkvandringstid.

Folkvandringstid är populär historia när den är som allra bäst: den berättar om vad som hänt, förklarar vad som händer och förbereder oss inför vad som skall hända.

 

 


1993 – The Early State and the Towns: Forms of Integration in Lombard Italy AD 568–774 (doktorsavhandling)

1995 – Europa i världen : medeltiden

1997 – Uppror och allianser: politiskt våld i 1400-talets svenska bondesamhälle

1998 – Skapelsens geografi

1998 – Age of Abbesses and Queens

1999 – Krigarnas och helgonens tid: Västeuropas historia 400–800 e.Kr.

1999 – I skuggan av Cathay: västeuropéers möte med Asien 1400–1600

2000 – Mannen från Barnsdale: historien om Robin Hood och hans legend

2000 – Stora döden: den värsta katastrof som drabbat Europa (belönad med Augustpriset)

2000 – På Klios fält: essäer om historisk forskning och historieskrivning

2002 – Jarlens sekel: en berättelse om 1200-talets Sverige (Årets bok om svensk historia)

2002 – Karl Knutsson: En biografi

2002 – Sveriges historia – medeltiden

2003 – Harrisons historia

2003 – Tankar om historia

2003 – Historiebok för kakälskare, tillsammans med Eva Helen Ulvros

2005 – Förrädaren, skökan och självmördaren

2005 – Gud vill det! – nordiska korsfarare under medeltiden

2006 – Slaveri: Forntiden till renässansen

2007 – Slaveri: 1500 till 1800

2008 – Slaveri: 1800 till nutid

2009 – Sveriges historia: 600-1350

2010 – Sveriges historia: 1350–1600 (tillsammans med Bo Eriksson)

2012 – Från en säker källa... (Sanningen om den svenska kungaskandalen åren 2010-2012)

2013 – 101 föremål ur Sveriges historia (tillsammans med Katarina Harrison Lindbergh)

2015 – Slaveriets historia (pocketutgåva av nr 19-21?)

2016 – Ett stort lidande har kommit över oss

2017 – Kalmars historia

2018 – Englands historia. Del 1, Från forntiden till 1600

2018 – Englands historia. Del 2, Från 1600 till idag

2018 – Dalslands historia 

2019 – Trettioåriga kriget

Till detta kommer tre titlar Skönlitteratur och ett drygt dussin Artiklar i historiska tidskrifter.


Kommentarer
Postat av: Bloggaren själv

Fel i listan! Dalslands äger jag inte, har inte heller läst.

2019-12-12 @ 17:28:25
Postat av: Thorsten Schütte

fakta mot foliehattism - Håller helt med. Man vad är "trollspöet" mot faktaresistens? Samtalet, jag hade ett sådant genom förmedling av https://www.svt.se/sverigemots/ och det visade sig att vi var mycket mera överens än vi trodde i början och kunde sätta in oss i varandras resonemang.

2019-12-15 @ 10:05:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0