tid och evighet

I det dagliga livet rör vi oss i en mekanisk världsbild där äpplen faller i huvudet på Isaac Newton. Det är bra och hjälper oss att inte ramla från hustak. Denna världsbild är naturvetenskaplig till sin karaktär och fungerar fint för forskning och utveckling på alla möjliga plan – teknik, medicin för att nämna ett par fält.

Men den passar inte för allt. I tankarnas värld har den för många kommit att bli det enda begränsade sättet att (om)fatta tillvaron. Den har ersatt, inte kompletterat, filosofi, tro, metafysik och religion som sätt att (om)fatta vår existens.

 

Ibland snubblar jag över sådant jag begriper. Många gånger ramlar jag över sånt jag inte fattar alls. På olika sätt kan bägge sakerna vara rejält tankekittlande. Ta till exempel artikeln jag översatt här. Jag vill inte skryta med att jag fattar den helt och fullt men jag finner det i alla fall fascinerande att tänka sig tiden inte som en linje utan något som något är alltid, jämt och överallt – som evigheten ungefär.

Jag hittade artikeln här. Google råöversatte och jag putsade till svenskan.

 

Jag fattar inte!

Men tycker det är fränt att vetenskap tar oss från mekaniskt tid till metafysisk evighet – typ.

 

 

En ny teori om tid tyder på att nutiden och framtiden existerar samtidigt

 

Enligt en ny kontroversiell teori är allt omkring oss i detalj planerat och allas öde är redan bestämt. Den nya teorin föreslår att tiden inte passerar och att allt är ständigt närvarande. Faktum är att tiden inte är linjär som vi hela tiden tänkt och allt omkring oss är alltid närvarande.

 

Forskarna menar att tiden bör betraktas som en dimension av rymdtiden, som relativitetsteorin menar, och inte passerar oss på något sätt eftersom rymdtiden inte gör det. Istället är tiden en del av universums enhetliga större struktur, inte något som rör sig inuti den. Enligt en forskare har allt som hänt och allt som händer faktiskt inträffat just nu när tiden är placerad i rymden .

Den nya teorin som föreslagits av Dr. Bradford Skow, tillförordnad professor i filosofi vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), menar att om vi skulle titta ner på universum, skulle vi faktiskt observera tid och händelser som sprider sig i alla riktningar.

 

Vad betyder det egentligen? Tja, det innebär att tiden som vi felaktigt känner den inte är linjär som vi har tänkt överallt. Faktum är att allt omkring oss alltid är närvarande.

 

Den nya teorin finns i detalj i Dr Skows bok, Objective Beginning, där han skriver: "När du frågar folk, Berätta för mig om tiden, brukar de komma med metaforer som Tiden rinner som en flod, eller vi går genom tiden som ett skepp som seglar på havet.

 

I Objective Becoming vill Skow övertyga läsaren att saker knappast i praktiken kunde vara annorlunda. För att göra så fyller han mycket av boken med tankar på konkurrerande idéer om tid – de som antar att tiden går över eller flyttar oss på något sätt. "Jag var intresserad av att se vilken slags syn på universum du skulle ha om du tog dessa metaforer om tidens gång väldigt seriöst", säger Skow. "De säger att tiden rinner som en flod, eller vi går genom tiden som ett skepp som seglar genom havet."

 

Dr Skow tror på ett så kallat "block universum" – en teori som säger att det förflutna, nutiden och framtiden finns samtidigt. Med andra ord betyder detta att när en händelse inträffat fortsätter den att finnas någonstans i rymdtiden.

Den nya kontroversiella teorin backas upp av Albert Einsteins relativitetsteori som leder till att rymden och tiden faktiskt är en del av en invecklad fyrdimensionell struktur där allt som har uppstått har sina egna koordinater i rymdtiden.

 

Dr Skow lägger till: ytterligare detaljer: ”Blockuniversum-teorin säger att du är utspridd i tiden, likt hur du är spridd i rummet. Du är inte lokaliserad till en enda tidpunkt."

 

Dr Skow håller med om att när saker förändras så uppfattar vi tiden som om den passerade, men menar att vi är i "spridda tillstånd" och att olika delar av tiden kan prickas in runt omkring i ett oändligt universum.

 


Kommentarer
Postat av: Thorsten Schütte

Tanken att hela rymdtiden finns i någon mening "samtidigt" för Gud är tilltalande. Det som jag finner knepigt är: kan man ha en fri vilja i ett sådant universum eller är allt förutbestämt? Predestinationsläran bakvägen?

2019-04-21 @ 22:43:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0