stigstrombergsson

Det är läskigt att få bekräftat att det man anat tyvärr är alldeles sant: Kristen tro i Europa håller på att dö. Eller är i alla fall bli så allvarligt ute i marginalen att den knappas längre finns kvar på själva arket. Det skadar självbilden som finns i kyrkliga arbetslag och styrelser.

 

I den engelska tidningen The Guardian publicerades i veckan en artikel som vida överträffar alla mina mest depressiva föreställningar. Och jag är depressiv. En riktig olyckskorp tycker en del. En svartmålare som talar om att folk i allmänhet inte alls tror och utöver sin tro i den omfattning man hoppas.

 

Statistik av den typen som strax följer är inga nyheter. Fakta är väl kända av var och en som vill kännas vid dem men förnekas ofta eller bortförklaras med resonemang av typen Jag har då träffat folk på vilka det inte stämmer alls. Inte alla kyrkliga chefer – kyrkoherdar – säger så men genom åren har jag mött skrämmande många.

 

Det är väl ganska självklart! Det är ju minoriteten man oftast möter. Men möter man bara den lilla minoriteten och sedan bedömer alla efter den får man ju en skev bild av majoriteten – som man då ignorerar eller till och med frestas att aktivt bortvärdera. Att vara kyrkligt anställd ger ofta verklighetssynen rejäla brytningsfel.

 

Men våra styrelser, våra förtroendevalda – DE har väl ändå en rätt uppfattning folkrepresentativa som de är? Pilutta dig! säger jag. De vill inte heller suga tag i siffrornas dystra budskap. I många fall är situationen i deras tycke så ny och svår att tänka sig – många är ju till och med äldre än vad jag är – att de hellre klamrar sig fast vid gångna tider och de sätt kyrkan sökte fungera på då.

 

Om allt detta har jag ofantligt många åsikter. Jag har till och med ideer om hur församlingar skall navigera om inte ur så i alla fall i situationen. Jag skriver inte dem nu utan nöjer mig med artikeln ur The Guardian som på engelska kan läsas här. Google Translate och jag tillsammans gjorde översättningen. Den svenska texten i diagrammen – som blir störr när man klickar på dem – gjorde jag själv.

 

 

Kristendom som standard är borta – ett icke-kristet Europa är här.

 

Siffror visar en majoritet av unga vuxna i 12 länder saknar tro. Tjeckerna är minst religiösa.

 

Europas marsch mot ett efter-kristet samhälle syns starkt. Forskningen visar att majoriteten av ungdomarna i ett dussin länder inte har någon religion.

Undersökningen av 16- till 29-åringarna fann att Tjeckien är det minst religiösa landet i Europa,. Där säger 91 procent av åldersgruppen att de inte har någon religiös anknytning. Mellan 70% och 80% av unga vuxna i Estland, Sverige och Holland klassar sig också som icke-religiösa.

Det mest religiösa landet är Polen där 17% av de unga vuxna definierar sig som icke-religiösa, följt av Litauen med 25%.

 

I Storbritannien identifierar sig endast 7% av de unga vuxna som anglikaner, färre än de 10% som ser sig som katoliker. Unga muslimer, 6%, står på gränsen till att vara fler än dem som anser sig vara en del av landets etablerade kyrka.

 

Siffrorna publicerades i en rapport, Europas unga vuxna och religion, av Stephen Bullivant, professor i teologi och religionssociologi vid St Mary's University i London. De bygger på data från The European social survey 2014-16.

 

Religion är "döende", sa han. "Med några anmärkningsvärda undantag identifierar unga vuxna sig allt oftare inte med eller utövar någon religion."

Saken markerades tydligare: "Kristendom som standard, som norm, är borta, förmodligen för gott – eller åtminstone för de närmaste 100 åren," sa Bullivant.

Men det fanns betydande variationer, sa han. "Länder som ligger bredvid varandra med liknande kulturella bakgrunder och historia har väldigt olika religiösa profiler."

 

De två mest religiösa länderna, Polen och Litauen, och de två minst religiösa, Tjeckien och Estland, är alla före detta kommunistiska stater.

 

Trenden med religiös anknytning upprepas när man frågar unga om religiösa bruk. Endast i Polen, Portugal och Irland sa mer än 10% av de unga att de åtminstone en gång i veckan deltog i gudstjänster.

I Tjeckien sade 70% att de aldrig gick till kyrkan eller annan plats för gudstjänst. 80% sa att de aldrig ber. I Storbritannien, Frankrike, Belgien, Spanien och Nederländerna sade 56% till 60% att de aldrig går till kyrkan och 63% och 66% sa att de aldrig ber.

 

Bland dem som identifierades som katolska var det stor variation i engagemanget. Mer än 80% av de unga polackerna säger att de är katolska och ungefär hälften går till Mässa minst en gång i veckan. I Litauen där 70% av de unga vuxna säger att de är katolska går bara 5% till Mässan varje vecka.

 

Enligt Bullivant kommer många unga européer "att väl ha blivit döpta och sedan aldrig beröra dörren till en kyrka igen. Kulturella religiösa identiteter överförs inte från föräldrar till barn. Det rinner bara av dem."

Siffrorna för Storbritannien förklarades delvis av hög invandring, tillade han. "En av fem katoliker i Storbritannien är inte födda där.”

 

"Och vi vet att det muslimska födelsetalet är högre än i den allmänna befolkningen och att de blir kvar i sin religion i mycket högre utsträckning”.

 

På Irland har det skett en betydande nedgång i religiositet under de senaste 30 åren "men jämfört med i Västeuropa i allmänhet är det fortfarande ganska religiöst", sa Bullivant.

"Den nya standardinställningen är ingen religion och de få som är religiösa ser sig som kärringar mot strömmen", sa han.

"Om 20 eller 30 år kommer de ”vanliga kyrkorna” att vara mindre men de få som är kvar kommer att vara starkt engagerade."

 

Artikeln skriven av religionskorrespondenten Harriet Sherwood och publicerades 21 mars.