sista predikan

I förrgår förkunnade jag för sista gången i Älvsby kyrka som fast anställd komminister. 74 personer hade sökt sig till kyrkan, 57 valde att vara kommunikanter. Situationen var alltså kvantitativt snarlik den på 1980-talet då jag också var församlingspräst.

 

Min förkunnelse utgick frå Evangelietexten för dagen – första årgångens Evangelium på första söndagen efter Trefaldighet. Avsnittet var Johannes Evangelium kapitel 3 verserna 1-8 – allt under temat Vårt dop.

 

De psalmer som sjöngs var 386:1-2, 62:1-3, 63:4-6 och 88. Under kommunionen 228. Det var ingen söndagsskola men några barn färglade vid bordet framme i koret efter det att vi gemensamt bett för dem. Kyrkoherden ansvarade för beredelsen och gudstjänsten fram till och med Gradualpsalmen – första  halvan av psalm 62. Sedan blev det på detta vis:

 

Jag läste Evangeliet: Johannes 3:1-8

 

Jag skall återkomma till texten i slutet. Först en del annat.

 

Ni har mycket papper: Bladet för vår gudstjänst, en Skiss och ett blad med Dopordningen.

 

1: Börjar med skissen.

 

Jag har använt den förr.

En sammanfattning av kristen tro.

[Här gick jag igenom skissen]

På era kopior är något rosa-markerat – Dopet.

Som det handlar om idag.

 

 

2: Först lite fakta:

 

Hur många föddes i Älvsbyn förra året? [Gissningstävlan utbröt] Rätt svar: 72.

Hur många av dessa döptes? [Gissningstävlan igen] 45.

Vad blir det i procent? [Tanke men jag svarade] 62,5%.

Vad är procenten för landet som helhet? 42.

Slutsats: Påståendet ”alla är ju döpta” är falskt.

Det var Fakta 1.

 

Se nu på Dopbladet.

[Jag gick igenom Dopagendan]

Själva layouten visar på sanningen att ”normaldopet” är dop av en som är medveten. Indraget visar att det vanligaste hos oss – dop av barn – är en åldersanpassad variant av döptas barn.

Det var Fakta 2.

 

Bägge är OK. Petrus uppmaning den första Pingsten: Apg 2:39-39. [Citerade ur minnet]

Dop och tro är att vara hopkopplad med Gud. Mark 16:36. [Citerade ur minnet]

 

3. Nu tillbaka till Johannestexten.

 

Kanske var Johannes med natten Jesus och Nikodemos pratade. Var han det gissar jag att han inte då begrep helt och fullt. Men när han fått vara med hela vägen – Jesus liv, död, uppståndelse och Pingsten med Anden och funderat i 60 år skriver han som han gör. Om födelser.

 

Det som är fött av kött är kött.

Det som är fött av dödligt är dödligt. Lever 60-70-80-90-100 år.

Att fira födelsedag är kul men egentligen bara att fira födseln in i dödligheten.

 

Det som är fött på nytt. Här leker Johannes med orden – född uppifrån det vill säga av Gud som är evig, odödlig – är odödligt.

Den födelsen sker genom vatten och Ande – alltså i dopet.

Dopet ar starten på det eviga Livet. Och alltså nödvändigt.

 

Denna tanke avbildas i många kyrkor. Idag också här. Nu.

[Här flyttade jag dopfunten (som går på hjul) hela vägen ner till huvudingången. Gick tillbaka fram i koret och fortsatte]

 

Dopfunten står nu nere vid ingången. I många kyrkor är det så permanent.

Det markerar starten på Livet, på att höra ihop med Jesus & Gud.

 

Evigheten hos Jesus & Gud, himlen, är målet. Här framme.

I Bibeln är det eviga livet ofta beskrivet som en måltid.

Den måltiden bryter igenom på altaret i Mässan, Nattvarden.

Där erbjuds den döpte gång på gång att ta emot Jesus och det han ger – ny förlåtelse, evigt Liv.

 

Vägen fram, livet i tro, är kyrkorummet med dess sittplatser.

Det står för att med andra ta del av Guds Ord i texter & förkunnelse.

Det står för att med andra Be till Gud – med dopet i ryggen vänd mot himlen.

 

Därför är ditt dop viktigt – vare sig det skett eller inte.

Har det skett var det då Gud satte dig på Vägen.

Har det inte skett är det uppfarten på vägen och du får uppmaningen:

Omvänd dig och låt dig döpas.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0