stigstrombergsson

Under denna höst har jag i 16 veckor vikarierat på ½-tid i min gamla befattning som komminister i Älvsby församling. Orsaken har varit föräldraledigheter hos yngre medarbetare. I mitt fallvar det alltså frågan om en visstidsanställning vars sista dag var i söndags då uppgifterna var två Högmässor och en dopgudstjänst. Med det lägger jag prästkragarna på hyllan andra gången detta år.*

 

Att under en tid vara halv-kvar där man tidigare varit hel-kvar innebär en gradvis omställning som kan skapa nya beskrivande ord om kvarlåtenskapen. Det var lätt hänt att till en början tänka näst intill hel-kvarigt då det ju är vad jag var van även om jag bestämt mig för att av-kvaras. De hel-kvariga fortsatt anställda å sin sida mötte ju en halv-kvaring på väg att bli o-kvar och en sådan räknar men – helt rätt och rimligt – inte med i framtidstankar och rådslag. Detta har fått mig att nu i december 2018 känna mig både lite skönt och tomt frigjord från mitt tidigare allmänna och varierade prästuppdrag i församlingen. Det är nu över och nästa termin kommer det att handla enbart om studieverksamheten och ungefär en gudstjänst i månaden – för att underlätta kyrkoherdens pusselläggande.

 

Manus för min sista förkunnelse – hitintills – kommer nu.  

 

PREDIKAN utifrån Matteus kapitel 13 verserna31-34, 2;a årgångens evangelium på Andra Advent. De psalmer som sjöngs var 421, 111, 39 och 490. Arbetskamrat hade söndagsskolan Skatten en trappa ned. 27 personer var i Älvsby kyrka, 16 i Vidsel.

 

Beredelse:

 

Vi är i Advent, i början av ett nytt kyrkligt år.

Atmosfären påminner om slutet på förra året – Jesus ankomst, återkomst.

Men inte bara till världen som helhet i nära eller mindre nära framtid.

Inte heller om när han kom till världen som vi firar till Jul.

Nu är det hans ankomst här och nu – till oss som enskilda och församling.

Då är det bra att veta detta – taget ur dagens Epistel:

Herren är rik på medlidande och barmhärtighet. (Jak 5:11).

 

I sitt liv visade Jesus hur Gud/Herren är.

Vi läser om hur han botade, tröstade, hjälpte och förlät. Han är likadan idag.

Den sidan hos honom litar vi på nu i början av gudstjänsten. Vi öppnar oss för honom och anförtror det vi skäms över eller borde skämmas över – det som är fel. Så att vi blir öppna för hans förlåtelse. Därför ber vi och bekänner...

 

 

Textläsning Matteus 13:31-34

 

Med Himmelriket är det...

• Himmelriket – det är Guds värld.
• Det är mer än någon osynlig evighetstillvaro efter döden.
• Det är här i tiden och rummet likväl som bortom och utanför.
• Det är där och när Guds vilja råder.
• Det är Jesus – som ju är Gud helt och fullt.

 

Jesus berättade liknelser om det för att visa oss hur det är – Himmelriket. Han gjorde det ofta. Evangelisterna återger dem i lite olika urval. Matteus samlade en massa himmelrikesliknelser till ett kapitel och två korta därifrån läste jag – om senapskornet och surdegen.

 

Många som hörde honom måste ha skakat på huvudet: Han är knäpp!

Andra med rynkade ögonbryn: Vad menar karln? Platsen är ju fel! Man sår inte senap i en åker! Senap odlas i kryddgårdar! Senap blir inte ett träd för fåglar! Det blir bara en risig buske!

 

Så vad menar Jesus att Himmelriket, Guds rike är?

 

1: Han menar att det mänskligt sett kommer felplacerat. Det är det 1:a.

 

• Vi tänker lätt att Gud är nära dem som är goda, dem som gör bra och har det bra, lever rätt och är trevliga människor.
• Vi tänker lätt att Gud finns där det är ordning, värme, trevnad, kultur, stämning, ljus.
• Vi tänker lätt att där det är kaos, oro, elakhet, okunnighet, förvirring, mörker – där är inte Gud och det är Gud inte intresserad av (eftersom vi inte är intresserade av det).

 

Men Jesus säger att det är tvärtom! Senapskornet sätts i åkern!

Han visar det med vilka han söker och umgås med – utanförmänniskorna.

 

2. Han menar att Himmelriket går utöver vad människor kan tänka sig. Det är 2:a. Det blev ju ett träd!

 

• Vi tänker lätt att Guds påverkan inte kan påverka så mycket – på djupet. Och tar det därför inte riktigt på allvar, anförtror oss inte.
• Vi tänker lätt att Guds vilja inte spelar någon större roll att räkna med och därför inte ären så viktig sak – för dig och mig som enskild och för församlingen.

 

Jesus vill uppmuntra oss genom att visa att Guds vilja, Himmelriket, går utöver vad vi kan tänka oss.

 

Så långt om Senapskornet. Mänskligt felplacerat med oanad effekt.

 

3. Himmelriket är Guds besök – Jesus! Det är det 3:e.

 

Folk som hörde Jesus visste hur bakning gick till. Och måste ha tänkt:

Så knasigt mycket mjöl!

Men vänta – vi känner igen det. I berättelserna om vår stamfader Abraham berättas att när Gud besökte honom bakade hans fru Sara av en så vanvettigt stor deg. Han måste mena att Himmelriket är när Gud besöker sitt folk.

Och hade inte han gjort mat till 5000? Betyder det inte att Himmelriket är här? Att Himmelriket är Han?

 

Så är det! Himmelriket är Jesus. Som förvandlar mer och annorlunda än vad man till vardags tänker sig. Till och med så det verkar helt orimligt.

 

Guds Rike är nära är dagens tema.

 

Det betyder nära i tiden – NU. Och nära i rummet – HÄR. NU och HÄR finns Jesus som likt senapskorn och en surdeg vill bli placerad någonstans – i var och en av oss.

Hur går det till?

 

Kvällen före sin avrättning tog Jesus ett bröd.......syndernas förlåtelse. Nattvarden/Mässan är Guds/Jesus besök.

Man kan känna det som att Jag är fel plats för Jesus. Men det är den ”felaktiga platsen” han vill till. För att ge mer än vad som syns,märks och anas: Förlåtelse, Evigt liv.

Himmelriket, Guds besök, är nära. Här. Strax.

 

 

---

*  Bilden invid använde jag tillsammans med pensioneringsfunderingar den sista juli i inlägget elden begränsad? – läses här.