P minus 84-β
I mitt förra inlägg, P minus 84-α, skrev jag, noble Bloggläsius, en del tankar om Jesusberättaren Lukas och hans skrift. Orden blev då väldigt många och några funderingar över första kapitlet i Lukas framställning fick inte plats. Därför dubblerar jag P minus 84 med ett inlägg till, skrivet direkt på det förra kvällen och natten mellan 8-9 april 2018 i stuga 17 i Kåppas stugby Björkliden där jag tillbringar en semestervecka.
Markus startade, efter ett kort preludium om profeten Johannes, han som kallas Döparen, sin berättelse med den vuxne Jesus. Att det hos de Jesustroende kom att finnas en nyfikenhet på sånt som hänt innan är ganska naturligt, kanske rentav ibland på nivån att man tyckt Markus varit försumlig.
Den försummelsen åtgärdar Lukas. I den senare kapitelindelningen blev det två långa kapitel där Johannes och Jesus tillkomster och födelser vävts samman på ett medvetet sätt som dessutom låter fokus glida från den ene till den andre.
Här har alltså Lukas inte kunnat bygga på Markus. Det han berättar är inte heller samma sak som Matteus tar upp när han på ett annat sätt botar Markus brist. Lukas kapitel 1 och 2 är alltså unikt för Lukas, det man kallar särstoff.
Var fick han det från? Han var ju inte med när det hände. Troligen inte ens född. Han måste fått det någonstans ifrån i stora drag eller i detalj. Mest sannolikt i stora drag som han sedan byggt ihop till det vi kan läsa.
Vare sig Lukas skrivit själv eller bearbetat andras ord ger han inledningen en gammaltestamentlig prägel. Begreppet Gamla testamentet fanns inte på hans tid men avsikten att ge det helig-skrift-anda finns där.
Gudsbudskap genom en ängel till barnlösa om barn – först till Johannes mycket gamla föräldrar där pappan otror, sedan till Jesus unga mamma som tror. Det är parallellt men olika.
Sedan mödrarnas och fostrens möte och en lovsång som tidigt kommit med i de kristnas gudstjänst, eller kanske av Lukas togs därifrån in i hans berättelse.
Det första barnet föds och en till psaltarpsalmsliknande liturgisk text finns i berättelsen som också avlägsnar Johannes föräldrar ur berättelsen.
Jerusalem är startpunkten. Till och med i templet. Det är viktigt hos Lukas.
Bägge barnen är Guds-ingripanden. Det är också viktigt för Lukas.
Johannes liknar tidigare personer – Isak, Josef, Simson, Samuel – vilkas mödrar väl hade kapabla män men själva när det gällde att få barn åldersmässigt för länge sedan passerat bäst-före-datum.
Jesus å andra sidan är inte som dessa. Hans mamma är fertil. Men hon har ingen man. Det miraklet är ett ännu större!
Anser sig Lukas bygga på fakta när han påstår att Maria inte hade sex? Alltså att Jesus inte hade Josef (eller någon annan) som pappa? Alltså att hon var oskuld? Eller använder han bara en litterär genre för att symboliskt eller poetiskt visar på något annorlunda?
Det är klart att han använder en genre. Det fanns ju gamla tanter att falla tillbaka på när han ville berätta att Gud nu gjort det igen – låtit en barnlös föda en Gudstjänare. Men det är också klart att den genren inte kan tillämpas på en ung trolovad flicka. Hennes graviditet blir suveränt unik – Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas Heligt och Guds son. (Luk 1:35).
* Matteus gör också det men på ett annat sätt.
