P minus 73
Kanske skulle det kunna vara en rubrik för kapitel 12 i Lukas berättelse om Jesus. I alla fall väljer jag den efter att ha läst igenom kapitlet. Det jag NU uppmanar dig att göra NU.
Om Lukas tänkte socialt tryck – och stå rak eller inte när han i det avsnitt som blev kapitel 12 byggde kedjan av Jesus-ord har jag inte direkt försökt läsa mig in på – läsa många sidor exe-get-isk litteratur tar ju tid. Men jag kan tänka mig att de som hörde hans text läsas upp kom att uppfatta sakerna åt det hållet. Som jag tidigare berättat torde de i huvudsak varit kristna utan judiskt påbrå i en tid då klyftan växt mellan judar och icke-judar som trodde att Jesus var judarnas Messias och världens Frälsare å ena sidan och den judendom och den hedniska majoritet som inte trodde så. Kom här ihåg att Bibelns hedningar är beteckningen för alla icke-judar.
Vad hörde åhörarna? Då? Nu?
Alldeles nyss – i sista verserna av kapitel 11 – hade hotbilden mot Jesus (och dem runtom) ökat efter en verbal sammandrabbning med ett par kategorier motståndare – fariséer och laglärda. Just de grupperna eller riktningarna är vad som är kvar av judendomen efter det att Jerusalem erövrats av romarna år 70.
Under tiden hade människor samlats i tusental börjar kapitel 12. Trycket ökar. Är det sympatisörer eller motdemonstranter? Eller en massa nyfikna? Hjälpsökande? Gissningsvis en mix. Och åhörarnas situation kan mycket väl vara av samma art.
Då vänder Jesus sig inåt, till dem som tror på och följer honom – först står det i vers 1. Han varnar för motståndarna – fariséerna och de laglärda. Han inger mod till dem han kallar mina vänner och ger besked – var och en som känns vid mig...den som förnekar mig. Och han talar om förhör och myndigheter, om socialt tryck att stå rak i.
Naturligtvis förberedde Jesus sina lärjungar på sådant. Säkert flera gånger. I del 2 av sitt författarskap berättar sedan Lukas att sådant hände, till och med verkade vara normalt, men även här, i sin Jesus-berättelse, visar han andra, tredje och senare generationers kristna att den situation är naturlig. I slutet av kapitel 12 – verserna 51-52 – understryker han det på nytt. Och poängen blir: Stå raka!
Egendom, ekonomi och försörjning är andra sorters tryck. Stå fria och raka i de bekymren! Akta er för habegär, bekymra er inte. Sök i stället hans – er faders – rike. Var beredda. Tyd tiden.
När vi läser Bibeln läser vi ofta små eller lite större delar åtskilda från varandra. Vi läser dessutom sakta och ofta med tanken Vad betyder just detta? Det är inte fel att göra så men det kan bli lite snuttifierat. När Bibeltexterna läses i gudstjänsten blir det också avsnitt plockade ur sina sammanhang och satta i ett annat sammanhang – det kyrkliga året. Det är inte heller fel men får också en snuttifieringseffekt.* Därför är det en poäng att läsa ett större block på ett eller flera kapitel. Och läsa det snabbt utan detaljfunderingar. Gärna ett par gånger på raken – för att få helhetsintryck.
Till sist: I ett tidigare blogginlägg – inte P minus 76 – nämnde jag att barnbarnet Lisa skapat en liten försening när det gäller detta självpåtagna beting P minus någonting. I och med denna bloggpost är jag ikapp. Nu kommer tågen (förhoppningsvis) att gå i rätt tid.
* Här menar jag typ Svenska kyrkans gudstjänst med ett vedertaget system av Bibeltexter. I andra sammanhang där någon kanske ”valt ett ord som kommit till mig” och då läser en och annan Bibelvers blir lätt ännu mer fragmentiserat.