stigstrombergsson

Jag vet inte om jag är helt uppdaterad i vilka sätt att säga saker som tiden kräver. Att tänka och tycka det många anser tiden kräver har jag väldigt svårt att göra. Jag vill inte bara ha tidsanda. Jag kräver argument och lite skalle, sådant jag saknar i hela cirkusen kring det stundande kyrkovalet. Kommer nog att återkomma om det. Nu gäller det ord och hur man säger saker.

Alltså: Åter till rubriken: det var maagiskt.

Man säger så om allt möjligt. En konsert var maagisk, maten smakade maagiskt, det var maagiskt väder, stämningen på läktaren är maagisk, det kristna ungdoms-lägret var helt maagiskt, predikan var – men det hör man sällan – rent maagisk.

Naturligtvis fattar jag att det nu bara är ett allmänt förstärkningsord typ jätte, skit, hyper, bauta, grymt och fett. Min goda uppfostran gör att jag här utelämnar könsord. Likaså avstår jag att nämna de svordomar och kraftuttryck som Emil i Lönnebergas pappa Anton skulle ha som anledning att förvisa mig ut i snickerboa. Jag nöjer mig med att begrunda det jag uppfattar vara språkliga nykonstruktioner – som gissningsvis egentligen inte är aktuella längre utan redan nu ersatta av andra.

Men de funkar ju! Ta detta exempel:

Mina barnbarn, alla tre, är jätte-skit-hyper-bauta-grymt-fett underbara. De är rent maagiska! Jag har värsta barnbarnen, alltså!

Där fick du, noble Bloggläsius, ett till. Dessutom med bakvänd förstärkning.

I förra inlägget nämnde jag strulande internet och att det var självaste modem-roter-dosan som det är nåt vajsing med som orsakade tjafset. Och att nya grejer kommer i morgon.

När det trevliga och hjälpsamma supporttjejen gav det tidslöftet tänkte jag – men sa inget – att det nog kan vara lite optimistiskt. Hade hon strax före lunch egentligen koll koordinaterna för Älvsbyn och att landet faktiskt är ganska avlångt?

Jag fick rätt i min aning. Det kom inget dagen efter. Som äkta norrbottning blev jag varken grymt eller fett besviken. Jag vet att det blir så. Mellansverige därifrån allt sänds ligger ju faktiskt i periferin. Så det tog en dag till. Till igår. Då kom paketet med den nya modem-roter-dosan. Som såg ut exakt som den gamla.

När sådant skall kopplas in stiger pulsen. Jag blir jätte-skit-nervös. Kommer det att funka? Eller blir jag bara galet bauta-frustrerad då jag inte begriper vad som händer och fötter?

Allt ska slås av. TV och rubbet. Sedan kopplas om. Slås på. Skriva in en och annan besvärjelse-kod. Och efter en stund: rent maagiskt! Det funkade hyperbra!

Det – var det ockulta krafter? – som skapat problemen var på något vis exorcerat. Vi var ånyo ånlajn med tillvaron – inklusive Netflixserien Star Trek Voyager säsong 7 avsnitt 8.  

Var det magi eller teknik? Jag vet inte.

Bilden?

Den beror på förarfel. I mitt pekfingervalsande klämmer jag inte till mellanslagstangenten på min dator tillräckligt hårt. Det skapar ofta samskrivningar av ord. Första meningens helt uppdaterad blev heltuppdaterad. Det var så galet – ännu ett vanligt förstärkningsord – att bilden blev lämplig. Fett långsökt. Eller maagiskt lustigt.