stigstrombergsson

Tåg är en intressant historia. I tid dessutom. Eller kanske snarare i otid. 

 

Halv fem på morgonen i Gävle kan väl inte med bäst vilja i världen kallas "god tid" även om vi är "i tid". Det betyder att om det inte sker något macklemang blir ankomsten till Uppsala halv sex. 

 

Förr i världen var SJ en pålitlig faktor som vad det verkade säkert som ett urverk levererade extra sov- och väntetider. Dessutom tuffade man Norrbotten-Uppland längs Stambanan som drogs för över 100 år sedan en bit in i landet på säkert ryssavstånd. Restiden blev då 12-14 timmar - minst. Idag körs som förr men på bättre spår till Umeå varifrån det sedan blir fullt blås längs med kusten. 10 timmar till Stockholm - typ. Och därmed kort rörlig nattvila. 

 

"Nattvila" förresten. Det är ett relativt begrepp. Innan allt var packat och klart var vi fem man i kupén. Idel exotiska herrar: Vi två präster från Älvsbyn på väg till Exegetiska dagen, en i södra Lappland boende libanes, en vietnamesisk forskare på flytt mellan Västerbotten och Svealand samt en snubbe från Nordmaling som for ner i landet för att köpa en bil. Nattsyreförbrukare allihop. Och värmehöjare. Nattvila blir som mest några timmar då man sitter på hela ryggen. 

 

Lämnat Gävle har vi i alla fall gjort när jag medelst högfrekventa tumavtryck skriver detta. Rent tidsförskriv om ett ny-ord tillåts. 

 

Mehedeby flimrade just förbi och om en stund passeras Tierp, den ort i universum som var uppväxtmiljön för Primärhustrun i mitt liv. Högfrekvent besöksmål alltså. Tidens tand och årens malande har gjort att nu finns där inget kvar förutom mina svärföräldrars grav. 

Så är det. Åren går - liksom tågen. Men de sistnämnda stannar numera inte i Tierp. 

 

Såja! Där for köpingen!

Och Natanaelskyrkans belysta fasad. I den sammanvigdes vi försommaren 1978 till vad som då kallades "ett äkta redligt förbund". Nu är det knappa halvtimmen kvar att fördriva sittandes i vagnen bakom vår liggvagn. 

 

Bildprydning av inlägget blir en senare historia. För att få det som jag vill duger inte telefonen. Eller så är jag så telefånig att jag inte fattar hur jag ska göra. Klarar bara text. Bildning behöver bildskärm.