rikskyrkan bankrutt?
Först lite glos- och grammatikfakta.
Med ordet rikskyrkan menar jag Svenska kyrkan på nationell nivå med Kyrkomöte, Centralstyrelse och Kyrkokansli. Vad gäller bankrutt tänker jag inte ekonomiskt. Med ?-tecknet menar jag att jag ställer frågan, inte att jag påstår.
Kyrkohandboken är ett j*vla skit, men nu har vi baxat den ända hit.*
Senare denna vecka kommer förslaget till ny Kyrkohandbok, manualen för hur gudstjänstlivet skall se ut, att debatteras och beslutas. Det skall ske i Kyrkomötet, den beslutsförsamling som valdes för fyra år sedan och nu samlas för sista gången.
Förslaget har gått flera turer. I omgångar har det fått en massa stryk. Debatten har paradoxalt nog varit både högljudd och stum – hur det nu kan kombineras.
Vad det verkat har främst musikerna tagit sig ton med kritik långt upp i registret. De som knogat med saken – arbetsgrupper, styrgrupper, samordningsgrupper, revisionsgrupper, alla på Kyrkokansliet – har förhållit sig ganska döva. Anmärkningsvärt är att inga debattörer med liv och lust höjt sina röster till förmån för förslaget. Högljutt och stumt.
De så kallat högkyrkliga – vad det numera egentligen är för tomtar – har riktat välgrundad och pregnant teologisk kritik mot delar av förslaget. Inga debattörer utanför Rikskyrkan, knappt ens där, har gått emot dem. Högljutt och stumt.
Remissrundor är gjorda, utvärderade och redovisade, i stora delar i procent av svar på förformulerade spörsmål. Kyrkokanslifolket förefaller ha tolkat remisserna så att allt som inte uttryckligen fått underkänt ansetts bra. Igår kväll kom en ny sammanställning. Där hade man bara räknat som bra det som remisserna uttryckligen sagt var bra eller mycket bra. Inget utom den musikserie som redan finns i nuvarande Kyrkohandbok når 50% i tävlingsgrenen positiva omdömen – om jag fattat saken rätt.
En revisionsbyrå fick i uppdrag att gå igenom hur projektet med att arbeta fram en ny Kyrkohandbok genomförts. Granskningen gällde inte resultatet utan tillvägagångssättet. Rapporten som kostat en halv miljon kom förra veckan.
Byrån tar upp åtta punkter viktiga när det gäller att arbeta i projekt. Punkterna färgsattes av revisionsbyrån och är: Projektdirektiv, Projektplanering och metod, Projektorganisation – roller och ansvar, Praktiskt genomförande, Beställarens styrning och uppföljning, Hantering av remissinstansers kritik, Transparens ochKommunikation och förankring.
Grön färg hade betytt att ett område hanterats väl, gult står för behov av utveckling och rött att väsentlig förbättringspotential anses föreligga. Observera att ingen punkt fick grönt.**
Processen med att arbeta fram Kyrkohandboken har alltså varit dålig. Innehållet är mycket långt ifrån så accepterat som en Kyrkohandbok för Svenska kyrkan rimligen måste vara för att skapa enighet och, som det hette i förra veckans nummer av Kyrkans Tidning, liturgisk ordning – eller var det lydnad.
Kommer den att antas? Jag gissar det.
Prestigeförlusten för Kyrkomötet att underkänna både sig självt och centralbyråkratin är ett alldeles för beskt piller att svälja. De som sitter över och överst i organisationer brukar värja sig för sådan självkritik. Rätt skulle vara att riva upp, göra om och göra rätt. Skulle beslutet mot min förmodan bli så är det ändå försent. Ork och motivation att på nytt älta handbok är för svag. Tyvärr. Möjligen skulle vägvalet kunna fungera att behålla HB 1986 med en auktoritativ uppmaning att i tio år hålla sig till den med dess möjligheter. Möjligen.
Att både resultat och process vad gäller Handboken får underkänt förstärker än mer rikskyrkans förtroendemässiga bankruttighet. Handboksarbetet läggs nu till reseskandaler, tacogate, det tänkta stenbordet för fyra millar (som tack och lov inte blev av), arbets-givarorganisationens arrogans mot KyrkA och andra missbruk som på senare tid insmugit sig i kyrkan.
* Formuleringen är en lätt omarbetad variant av början på den dikt den socialdemokratiske finansministern Kjell.Olof Feldt skrev den 21 december 1983. Mer om bakgrunden kan man läsa här.
** Dag Sandahl ger på sin blogg ett bra referat av revisionsrapporten – se här.