stigstrombergsson

 

Det första är att en timme går en gång till. Den lokala tiden är just nu, när jag skriver i telefonens "anteckningar", 18.42. Hemma var det en timme sedan klockan stod så. Alltså återupplever jag tiden - men med nytt innehåll. 

 

Det andra är bussresa Heathrow - Norwich. I mörker. Det har jag också gjort förr. Inte i ett tidigare liv men nästan. När jag var skolpräst och lärare vid Älvsby folkhögskola reste vi två höstar till Norwich med Svenska kyrkans grundkurs, ett av åren också med Volontärlinjen med. Syftet med de resorna var att titta in i framtiden. 

 

Svenska kyrkan och den Anglikanska är både lika och olika. Lika i sin roll som historiska national- och folkkyrkor med territoriell struktur. Olika i sitt sätt att styras och ledas och i sin ekonomi. I mångt och mycket kan man ana att man i England är ungefär där vi kommer att vara om 10-12 år. 

 

Folkhögskolans resor skedde samtidigt som Luleå och Norwich stift börjat utveckla sina vänstiftsrelationer. Alltså en bra tajming. Tyvärr - som jag såg och ser det - valde skolan efter två år att satsa på annat resmål. Med det kom man att bli efter i att vara på banan i det relationsbyggandet även om det nya res- och studiemålet också var bra för eleverna. 

 

Projektet Outlook är gemensamt för folkhögskolan och stiftet. Personal från skolan finns med i Tanzania-delen av projektet men man är i alla fall tillbaka på banan - hoppas jag. Församlingar är också med och kan få den framtidsblick jag tycker är  så viktig. Kanske också för att utveckla vänförsamlingsrelationer - vad vet jag. I alla fall är det min dolda agenda. 

 

Tre timmar beräknas bussresan ta. Det betyder framme runt 21 lokal tid. Efter att ha vaknat för 4 i morse - brittisk tid. Lång dag.