stigstrombergsson

Ibland när folk – jag – skriver egna eller återger en del andras uppfattningar om konflikten Israel-Palestina kommer invändningar av typen Finns det inte värre saker att skriva om och engagera sig i? Inbördeskrigets Syrien med dess 100000-tals döda? IS. Eller annat?

 

Naturligtvis är det så men oftast upplever jag att de invändningarna inte bygger på engagemang för detta annat utan bara bottnar i att man inte vill höra, läsa eller se kritik just mot Israel, som man säger Den enda fullt fungerande demokratin i Mellanöstern.

 

Jag förstår inte den ståndpunkten. Jag tycker att ett land som är demokratiskt skall ha en bättre halt än en diktatur och just därför blir det allvarligt om till exempel internationell rätt, FN-resolutioner och mänskliga rättigheter hamnar i farozonen där. Att sådant sitter löst i diktaturer är ju allom bekant, förvånar ingen och skall naturligtvis kritiseras – typ Saudiarabien. Tro inte annat. Men när det ruckas på tingen i en demokrati är det inte mindre allvarligt. Tvärt om!

 

I kölvattnet efter att Trump med färre röster än sin motkandidat blivit USA:s president har Israel ensidigt beslutat att förändra tillståndet på marken på Västbanken. Beslut om nya bosättningar har tagits i tanken att Onkel Sam nu inte alls skall bry sig. Man har till och med stiftat en lag som i efterskott skall göra tidigare – och naturligtvis kommande – markstölder lagliga. Den lagen kritiseras kraftigt av FN, EU och andra.

 

Jag ville läsa om den i Israelisk press och valde som brukligt tidningen Haaretz. En faktaartikel hittade jag här och lät Google göra en grovöversättning jag sedan putsade till i mitt tycke bättre svenska. Håll till godo.

 

Förklaring: Israels nya Ta-palestinsk-mark-lag och varför den har betydelse

 

Israels parlament röstade igenom ett lagförslag som exproprierar privat palestinsk mark på Västbanken. Vad förändras med den nya lagen, vem påverkas och varför är det en så stor sak?

 

Exakt vad förändrar den nya lagen?

Lagen tillåter Israel att expropriera privat palestinsk mark på Västbanken där israeliska bosättningar eller utposter har byggts. Den tillåter judiska bosättare att bli kvar i sina hem, även om den inte ger dem äganderätt till marken de bor på. Den nekar de palestinska ägarna rätten att göra anspråk på marken eller ta den i besittning "tills det finns en diplomatisk lösning av territoriernas status."

 

Vänta – backa! Vad kallas lagen?

Bra fråga. En del av förvirringen kring lagen är namnet. På hebreiska, har det fått en vilseledande beteckning med förvirrande översättningsalternativ – oftast ”Regleringslagen".

Tekniskt sett är den tänkt att "reglera bosättningar i Judéen och Samarien och tillåta deras fortsatta etablering och utveckling." Ett enklare namn skulle i själva verket vara "Expropriationslagen" eftersom den gör det lagligt för regeringen att retroaktivt exproprierar privatägd palestinsk mark. De som motsätter sig lagens skulle förmodligen föredra att uttrycka sig ännu mer rakt på sak och kalla den "Stöldlag" – en lag som legaliserar att bosättare lever på land som inte tillhör dem.

 

Varför är det så stor sak? Är inte Västbanken ockuperad i alla fall?

Lagen passerar en gräns Israel aldrig tidigare överträtt – detta  även enligt höger-representanter som den tidigare Likudministern Dan Meridor som kallar lagen "ond och farlig." Han påpekar att Israels parlament aldrig reglerat ägandet av palestinsk egendom på Västbanken eftersom "araberna i Judéen och Samarien inte röstar till Knesset som inte har befogenhet att lagstifta om dem. Detta är grundläggande demokratiska principer och israelisk lag."

Om Israel är skall vara till fullo suveränt på Västbanken, hävdar han, måste det bevilja palestinierna där medborgarskap och ge dem rösträtt. Fram till dess, säger han, begränsas Israels rätt att reglera mark på Västbanken till att göra så av säkerhetsskäl – enligt både israelisk och internationell rätt.

 

Håller Israels justitiekansler* med?

Ja. Justitiekansler Avichai Mandelblit har förklarat att om lagen utmanas i domstol kommer han inte att försvara den mot argument som att den kränker den Fjärde Genèvekonventionen.

Detta har inte avskräckt Israels höger. Justitieminister Ayelet Shaked, en ledande medlem av partiet HaBayit Hayehudi är den drivande kraften bakom lagen. Hon säger att om det blir nödvändigt kommer en privat advokat företräda regeringen i en domstol i en kamp som de flesta juridiska experter förväntar sig sluta med ett ogiltigförklarande av lagen.

 

Hur många bosättningar kommer lagen att påverka?

Enligt Peace Now, kommer lagen att tillåta en retroaktiv legalisering av mark i mer än 50 utposter och bosättningar såhär långt.

I 16 av dem har rivningsorder redan utfärdats mot bostäder byggda på mark som har palestinska ägare. Enligt den nya lagen kommer åtgärder för att genomföra dessa order frysas i ett år i avvaktan på en process för att avgöra om staten kan beslagta marken.

Detta inkluderar fastigheter i bosättningarna Ofra, Eli, Netiv Ha'avot, Kokhav Hashahar, Mitzpe Kramim, Alon Moreh, Ma'aleh Mikhmash, Shavei Shomron, Kedumim, Psagot, Beit El, Yitzhar, Har Bracha, Modi'in Illit, Nokdim och Kokhav Yaakov.

 

---

*Google gav de engelska orden attorney general översättningen Justitiekansler. Jag är osäker på om titeln egentligen är rätt.