mat och kläder
Hemma mitt i dagens spring och skubb jonglerar man med många järn i elden. Arbetsuppgifter, mat, TV-kanaler, handla, sortera ditt från datt, flera rum att vistas i och samtal om vädret – gårdagens, dagens, och framtidens – och alla möjliga människor. På speciell resa här i Björkliden krymper tillvaron markant till liten stuga, en bekant person i närheten, inget Internet och ett begränsat antal (mediokra) TV-kanaler. Förutom det alltid intressanta vädret som alltid går att ha åsikter om och diskutera närmar sig funderingarna den basala yta som anges i Paulus första brev till Timotheos kapitel 6 vers 8: Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda. Det är ungefär vad de dagliga funderingarna inskränker sig till – lämplig klädsel beroende på väder och aktivitet samt middag. Inget mer.
Bilden ovan som pryder denna serie blogginlägg – Lapporten 2017 – är inte helt rättvis. Bergsformationen såg ut så om söndagen när vi kom hit men inte sedan. Igår och idag har det varit mulet, grått och nederbördigt. Naturligtvis hindrar det inte åtminstone ett par timmars friluftsliv varje dag men längre pass blir det inte. I alla fall inte för mig. Men samtidigt är tiden här oändligt skön. Längre nattsömn. Inga krav. Vettig litteratur att läsa.
Inte minst det senast nämnda!
Jag har just färdigläst en bok som jag hade ½läst långt tidigare men tog med hit för att trycka mig igenom från pärm till pärm. Intressant. Återkommer om Patrik Hagmans Efter folkkyrkan - en teologi om kyrkan i det efterkristna samhället i ett senare inlägg.
Idag – tisdag – åkte jag i alla fall på mina turskidor nästan samma sträcka som vi åkte igår. Inte riktigt. I höjd med Tornehamns kyrkogård kan man gina lite och inte åka hela slingan förbi Tornehamns kyrka. Det gjorde vi igår. Idag stack primärhustrun till backarna men jag backade ur och valde ny skidtur där föret var så tungt med ½-1 cm tung blötsnö i spåret. Just blötsnö och plusgrader är jag emot. Av principiella, politiska och teologiska skäl. För att inte tala om eftermiddagens och den tidiga kvällens regn. Sådant hör liksom inte hemma i april här uppe.
Men det är bara att som det hette på infanterisvenska: Gilla läget!
Vilken teologi ger dig skäl att vara emot plusgrader?
Vilken politik ger dig skäl att vara emot blötsnö ?
I början av Uppenbarelseboken finns Jesushälsningar till sju församlingar i Mindre Asien. En av dem - Laodideia - anklagas för att vara varken varm eller kall. Som ljummen är den äcklig - typ.
Man kan se hur profeterna i Gamla testamentet klandrar folket för att de haltar på bägge sidorna mellan att följa Herren eller Baal. "Antingen-eller" är överhuvud taget ett bibliskt paradigm.
Om detta är "god teologi" är inte helt säkert men mitt sätt att efter eget godtycke tillämpa ur sammanhangen tagna Bibelord på något helt annat är definitivt inte sämre än vissa andras sätt att med Skriften i näven försvara till exempel Israels ockupation och fortsatta byggnationer på Västbanken. Tilläggas bör att jag vad gäller mina temperatur-tolkningar dock inte avser att vara helt seriös.
Kommer man sedan till politiken blir ju slaskblandningen av snö, vatten, is och grus bara så skrämmande lik den borgerliga fyrpartialliansens försök att bringa ordning i sin egen tillvaro. Skäl nog?
