gudstjänsttjänstefel?
Så blev det igår.
Tjänstefel i gudstjänsten.
Åtminstone i Älvsby kyrka.
Jag var ansvarig. Jag hade ju fått förtroendet att leda gudstjänsten och då är det såsom det alltid är: Tjänstgörande präst bär ansvar för gudstjänsten i sin helhet och i alla avseenden.
Vi firade Mässa med Dop och Konfirmation. Tjugosju konfirmander. Tjugotre var döpta som barn i Svenska kyrkans ordning, en döpt som liten i Romersk-katolska kyrkan och en ortodoxt döpt i sitt ”gamla land”. Två av de tjugosju var inte döpta sedan tidigare. Därför Mässa med Dop och Konfirmation.
Till att börja med följde vi konfirmationsordningen med Inledning och läsning av slutverserna i Matteusevangeliet. Sedan en Tillbakablick på något av vad vi gjort under hösten och våren.
Jag hällde vatten i dopfunten samtidigt som denna bön bads:
Gud, vi tackar dig för att du i dopets källa
låter det vatten strömma fram som ger världen liv.
Sänd ditt ord och din Ande
så att de som nu ska döpas i detta vatten blir renade från syndens skuld.
Föd dem till nytt liv i Kristus och förena dem med ditt folk.
För vår Herres Jesu Kristi skull. Amen.
Så sa alla i kyrkan Trosbekännelsen och jag frågade den ena: Vill du bli döpt till denna tro och leva med församlingen i Kristi gemenskap? Tösen gav sitt svar, jag döpte och bad om Anden.
Frågan gick till den andra och det blev på samma sätt.
Och sedan ställde jag konfirmationsfrågan till alla dem som var döpta sedan förr – och fick deras Ja.
Fanns i detta ett gudstjänsttjänstefel?
Att inte ha med Namnfrågan och Befrielsebönen?
Skulle så vara säger jag att det inte tynger mig nämnvärt.
Men inte heller tynger det mig märkbart att det i kyrkan fanns åtta personer fler än vad den avbildade skylten tillåter – även om just detta ju de facto är ett från den ansvariges sida ett gudstjänsttjänstefel.
PS: Senare på dagen firades i Vidsel Mässa med Konfirmation av tio ungdomar. Sju av dessa var barndöpta och en blev döpt av mig för ett par veckor sedan. Två lever i pingstvänsfamiljer och blev därför döpta i Vidsels Filadelfia för ungefär en månad sedan. DS.
Varför inte befrielsebön? Släpp fångarna loss, det är vår!
På Facebook "annonserar" jag mina blogginlägg. Då händer att någon där kommenterar inlägget här. Denna kommentar kom från en jag känner, för några år sedan elev vid Svenska kyrkans grundkurs på Älvsby folkhögskola:
"Ett av våra barn blev blåst på befrielsebönen trots vår uttryckliga önskan att ha med den vid dopsamtalet och ett löfte om det. En stor vanmakt, vi hann inte märka det förrän det var för sent. Det går inte att reklamera. Dopet är ju giltigt ändå, det blev som det blev men jag ångrade så att jag inte vände mig till en annan präst när han sa att han önskade hoppa över den. Det och andra svek har gjort att de stackars välmenande präster jag nu har omkring mig har fullt upp med att bygga upp min tillit till präster igen. Men Svenska kyrkan får jag nog ge upp - om inte ens du står djävulen emot".
Anledningen till att "hoppa över" Befrielsebönen var att komma rakt på just sambandet Trosbekännelse - Dopfrågan ställd till A - Bejakande från A - Dop av A - Bön för A om Anden - Dopfråga till B - Bejakande från A - Dop av B - Bön för B om Anden - Konfirmationsfråga till de andra - deras Bejakande - Handpåläggning och Bön för dem var och en med namns nämnande.
Men det är bara i "Mässa med Dop och Konfirmation" jag gör så. Vid alla andra "vanliga" dop av barn, unga och vuxna skulle det aldrig falla mig in att dumpa Befrielsebönen. Skulle någon inte önska den blir beskedet: "Den hör till! Liksom vattnet!"
