stigstrombergsson

”En högaktuell bok... Kommer att skapa livlig debatt med tanke på vad IS och andra uppviglare gör i religionens namn idag.”

Så skriver Financial Times om den bok jag just läst ut. Jag började på den innan jag reste med ungdomarna till Samos men lämnade den hemma. Fick ändå bagageövervikt på hemresan. Nu är i alla fall de 540 sidorna färdiglästa – de drygt 100 sidorna med noter, litteratur och register har jag inte tuggat i mig.

Vad har jag läst? Jo:

Med Gud på vår sida – Religion och våld genom historien av Karen Armstrong. (ISBN 978-91-27-14456-9).

Jag har läst tidigare böcker av Karen Armstrong. Tycker fortfarande att den om Jerusalem är bäst. Det betyder inte att denna var dålig – långt därifrån. Den var intressant. Och tankeväckande. Och nödvändig. Bör läsas av var och en som, religiös eller inte, tänker sig ha åsikter om religionernas roller i det mänskliga våldets historia. Och icke-religionernas roller. Om man nu är sådan att man törs riskera att tankar man redan har genom mer fakta ställs på huvudet, vill säga. Mentala konserver som inte vill med ny information utmana sina inte sällan ogrundade uppfattningar bör naturligtvis avstå och förbli de schablonfyllda slagordstomtar som ofta uttalar sig om både ditt och datt.

Kanske skulle boken kunnat vara lite mer strukturerad och mindre pratig. Den skulle nog också mått bra av en översättare som förstått hur det engelska ordet evangelical översätts till svenskt språkbruk. Evangelikal och evangelisk är ju på svenska inte riktigt samma sak och med ordet evangelister blir det på några ställen akut avigt. Men sådant är skönhetsfläckar.

En bok måste sluta någonstans. Tyvärr stannar skildringen innan inbördeskriget i Syrien med Assad, IS, amerikansk respektive rysk intervention och allt som nu är så på tapeten. Men bakgrunderna till de nu dagsaktuella terrordåden får man i boken – vars baksidestext lyder:

Karen Armstrong, en av vår tids mest kända religionshistoriker, sveper över hela den mänskliga historien i sökandet efter svaret på en brännande fråga: är religion orsaken till vår bloddränkta värld?

Hennes svar blir ett övertygande nej. Från tidiga högkulturer som Sumer, Indien och Kina, via den epok då judendomen, kristendomen och islam tar form, till de sekulära nationernas födelse, religionens återkomst och världsomspännande jihad, ser Armstrong i stället politiska härdar överallt, men som ständigt använt religionen som extrabränsle. Det finns inte en enda allomfattande definition av religion, ännu mindre någon vålds-gen som minsta gemensamma nämnare för världens religioner. Det räcker med att se på de fasor som de sekulära länderna frambragt i senare tid – revolutionära blodbad världskrig, atombomber och folkmord – för att se att religion knappast är en förutsättning för våld.

Modigt, lärt och utmanande tecknar Karen Armstrong ett porträtt av mänskligheten som kommer att få varje läsare att se på våldets förödande orsaker och verkningar på ett nytt sätt.