julklapp i betlehem

I mitt senaste inlägg,noble Bloggläsius, uttryckte jag glädje över den julklapp FN:s Säkerhetsråd gett till bland annat Betlehem. Jag syftade då på den resolution som antogs i julveckan.

 

Ett förslag till text hade lagts fram av Egypten. Liknande förslag har alltid blockerats av (minst) USA:s veto men denna gång inställde sig den stora nervositeten. Hur kommer Obama-administrationen göra. Det är ju ingen hemlighet att både presidenten och utrikesminister Kerry är milt sagt besvikna på hur Israel inte bara drar benen efter sig utan i praktiken både ordar och agerar så att den gemensamt tänkta Tvåstatslösningen blir allt mer omöjlig att få till.

 

Stor diplomatisk aktivitet utbröt. Egypten började darra på handen efter påtryckningar från Israel och från den kommande amerikanska presidenten. Man tog inte tillbaka sin sak men önskade att beslutet i alla fall skulle skjutas upp.

 

Nya Zeeland är en civiliserad nation med kurage. Tillsammans med några andra länder såg man till att ärendet kom till omröstning där USA inte la in sitt veto. Denna gång avstod man vilket betyder att resolutionen godtogs av ett enigt Säkerhetsråd och är förpliktigande för alla FN-medlemmar.

 

Israel vars existens bygger på FN-beslut tänker trotsa resolutionen. Deras representant sa att den saboterar freden och är en resolution för krig och terror.

 

Döm själv, Bloggläsius! På en byråkratisk och formell engelska kan du här läsa den fullständiga texten till resolution 2334 (2016).* Google fick gör ett översättande grovjobb som jag sedan försökt få till lite bättre svenska – formellt byråkratispråk är i sanning ingen lätt sak.

 

Berätta sedan för mig hur detta skulle kunna vara en resolution för krig och mot fred som Israel anser. Min hjärna är för klen för att inse det.

 

Säkerhetsrådet

  • Bekräftar sina relevanta resolutioner inklusive resolutionerna 242 (1967), 338 (1973), 446 (1979), 452 (1979), 465 (1980), 476 (1980), 478 (1980), 1397 (2002), 1515 ( 2003) och 1850 (2008),
  • Leds av avsikterna och principerna i FN-stadgan och bekräftar bl.a. det otillåtna i att förvärva territorium med våld,
  • Bekräftar kravet på Israel, ockupationsmakten, att noggrant följa sina rättsliga skyldigheter och sitt ansvar enligt den fjärde Genèvekonventionen av den 12 augusti 1949 angående skydd för civilpersoner under krigstid,, och erinrar om Internationella domstolens rådgivande yttrandet av den 9 juli 2004-
  • Fördömer alla åtgärder som syftar till att ändra den demografiska sammansättning, karaktären och tillståndet i det Palestinska området ockuperat sedan 1967 inklusive östra Jerusalem, inklusive bland annat byggande och expansion av bosättningar, överföring av israeliska bosättare, konfiskering av mark, rivning av bostäder och förflyttning av civila palestinier, i strid mot internationell humanitär rätt och relevanta resolutioner,
  • Uttrycker allvarlig oro över att fortsatt israelisk bosättningsverksamhet allvarligt äventyrar livskraften för en tvåstatslösning baserad på 1967 års gränser,
  • Erinrar om skyldigheten enligt kvartettens färdplan, godkänd av resolution 1515 (2003), att  Israel fryser all bosättningsverksamhet, däribland "naturlig tillväxt", och en avveckling av alla bosättningar som byggts sedan mars 2001.
  • Erinrar också om den skyldighet den Palestinska Myndighetens Säkerhetsstyrkor enligt kvartettens färdplan har att upprätthålla en effektiv verksamhet som syftar till att konfrontera alla dem som är engagerade i terror och demontera terroristers resurser inklusive att konfiskera illegala vapen.
  • Fördömer alla former av våld mot civila, inklusive terrordåd, liksom alla provokationer, uppvigling och förstörelse.
  • Upprepar sin vision om en region där två demokratiska stater, Israel och Palestina, lever sida vid sida i fred inom säkra och erkända gränser.
  • Betonar att status quo är inte hållbart och att det finns ett stort behov av att betydande steg, förenliga med riktningen angivna av tidigare avtal, tas för (1) att stabilisera situationen och vända en utveckling på marken som stadigt underminerar tvåstatslösningen och befäster en enstatsverklighet, och (2) att skapa förutsättningar för framgångsrika slutförhandlingar och främja tvåstatslösningen genom sådana förhandlingar samt på marken.
  • 1. Bekräftar att Israels inrättande av bosättningar på palestinskt territorium ockuperat sedan 1967, inklusive östra Jerusalem, saknar rättslig giltighet och utgör en uppenbar kränkning av internationell rätt och utgör ett stort hinder för att uppnå tvåstatslösningen och en rättvis, varaktig och omfattande fred;
  • 2. Upprepar sitt krav att Israel omedelbart och fullständigt upphör med all bosättningsverksamhet i det ockuperade palestinska territoriet, inklusive östra Jerusalem, och till fullo respekterar alla sina rättsliga skyldigheter i detta hänseende;
  • 3. Understryker att det inte kommer att erkänna några ändringar i 1967 år gränser, inklusive vad gäller Jerusalem, än dem som parterna kommer överens genom förhandlingar.
  • 4. Betonar att upphörandet av alla israeliska bosättningsverksamheter är avgörande för att rädda tvåstatslösningen, och uppmanar till att positiva åtgärder omedelbart vidtas för att vända den negativa utveckling på marken som äventyrar tvåstatslösningen.
  • 5. Uppmanar alla stater, med tanke på punkt 1 i denna resolution, att särskilja i sina kontakter mellan staten Israels teritorium och de områden som är ockuperade sedan 1967;
  • 6. Efterlyser omedelbara åtgärder för att förhindra alla former av våld mot civila, inklusive terrordåd, liksom alla provokationer och förstörelse, kräver ansvarsskyldighet i detta avseende, och efterlyser överensstämmelse med folkrättsliga förpliktelser för att stärka pågående insatser för att bekämpa terrorism, bland annat genom befintlig samordningen av säkerhet och att tydligt fördöma alla terroristhandlingar;
  • 7. Uppmanar båda parter att agera på grundval av internationell rätt, inklusive internationell humanitär rätt, och tidigare överenskommelser och skyldigheter att iaktta lugn och återhållsamhet, och avstå från provokativa handlingar, uppvigling och provocerande retorik, för att bland annat trappa ned situationen på marken, återuppbygga förtroende, genom politik och åtgärder visa ett genuint engagemang för tvåstatslösningen, och skapa de förutsättningar som krävs för att främja fred.
  • 8 Uppmanar alla parter att fortsätta, i syfte att främja fred och säkerhet, att utöva kollektiva ansträngningar att lansera trovärdiga förhandlingar om alla slutstatusfrågor i fredsprocessen i Mellanöstern inom den tidsram som anges av kvartetten i meddelandet den 21 september 2010.
  • 9. Uppmanar i detta sammanhang till att intensifiera och skynda på internationella och regionala diplomatiska insatser och stöd för att utan dröjsmål uppnå en omfattande, rättvis och varaktig fred i Mellanöstern på grundval av relevanta FN-resolutioner, Madridmandatet, inklusive principen om land mot fred, det arabiska fredsinitiativet och kvartettens färdplan och nå ett slut på den israeliska ockupationen som inleddes 1967; och understryker i detta sammanhang vikten av de pågående ansträngningarna att ta till vara det arabiska fredsinitiativet, Frankrikes initiativ att sammankalla en internationell fredskonferens, Kvartettens ansträngningar den senaste tiden liksom dem från Egypten och Ryssland.
  • 10. Bekräftar sin beslutsamhet att stödja parterna under förhandlingarna och i genomförandet av ett avtal.
  • 11. Bekräftar sin beslutsamhet att undersöka praktiska sätt och medel att säkra ett fullständigt genomförande av sina relevanta resolutioner;
  • 12. Uppmanar generalsekreteraren att var tredje månad rapportera till Säkerhetsrådet om genomförandet av bestämmelserna i denna resolution;
  • 13. Beslutar att fortsatt uppmärksamma ärendet.

 


*  Länken går till en resolutionskritisk hemsida som anser saken aktivt anti-israelisk men ändå valt att publicera texten.


Kommentarer
Postat av: Torbjörn Lindahl

Jag tycker det meroch mer börjar kännas som om "tvåstatlösningen" är körd. Kanske måste man snart börja blicka mot helt andra lösningar? Tex någon av dem som Sören Vibecke skisserar i sin bok "Ett land två folk". Antingen en för alla helt gemensam sekulär och icke-etnisk nation. Eller en s k regional lösning där det nyskapade Palestina får mer utrymme. Gaza får mer mark av Egypten och västbanken får mer mark på "östbanken" av jordanien som i sin tur kan få lite markkompensation av Saudiarabien. Dom exakta gränserna i Mellanöstern borde ju inte vara så heliga eftersom dom en gång drogs upp på en karta av engelsmän och fransmän utan så mycket inflytande för de aktuella folken.

2016-12-27 @ 14:34:24
URL: http://torbjornlindahl.blogg.se/
Postat av: bloggaren själv

Tobbe!
Menar du att bosättarnas land-grab-behaivor skall belönas med en av Israel annekterad Västbank?

2016-12-27 @ 17:12:38
Postat av: Torbjörn Lindahl

Skrev jag "belönas"?

2016-12-27 @ 23:41:31
URL: http://torbjornlindahl.blogg.se/
Postat av: bloggaren själv

Nej, det gjorde du inte.
Men du föreslog - seriöst eller som "provtanke"? - att andra länder skall släppa till territorium som kompensation för att bosättarna etablerat sig. Det vore väl att "belöna" för land-stöld.
Du är givetvis inte den ende som sagt så. Det finns folk som menar det på allvar.
Och då hamnar man i intressesant läge - om nu det som duger åt araber också duger åt andra. Då ska Polen ge mark till Ukraina som ersättning för de ryskdominerade östra områdena och Krim och i sin tur kompenseras med Gotland.
Men det sättet att lösa "den ryska frågan" är det ingen som är så drogpåverkad att man dragit till med utan man har satt in sanktioner mot Ryssland. Men i Mellanöstern kan tanken tänkas och sanktioner tänks som något otänkbart.
Är det inte märkligt?

2016-12-28 @ 01:07:51
Postat av: Torbjörn Lindahl

Nej, jag skrev som sagt inte "belönas". Och detta får mig att osökt tänka på hur lätt det är att(särskilt i internet-) debatter lägga egna ord i andras knä och polemisera mot desamma och därmed (oavsiktligt?) höja debattemperaturen. Alltså gör jag ett avkylningsförsök.

De två alternativa lösningar jag skisserade har jag alltså fått ur Sören Vibecks bok - en bok som faktiskt du rekommenderat mig! Nu for kanske min tanke aningen snabbt så något tankeled möjligen hoppades över.

Förslaget om en för alla gemensam sekulär stat med plats för alla etniska grupper och religioner på samma likvärdiga demokratiska villkor, vore ju en dröm. Sannolikt helt orealistisk - om än det ur principiell synvinkel kanske vore bäst?? Att alls nämna det är ju ett försök att komma ur nuvarande låsning genom att tänka i helt andra banor.(Men sannolikt är alla "lösningar" som innebär att den "judiska" staten upphör, helt otänkbara för Israel.)

Den s k regionala lösningen - där även omkringliggande länder hjälper till med territorium är ju ett sätt att uttrycka att det i längden kommer krävas ett större engagemang för att en stabil lösning ska etableras. När jag första gången såg den tanken i Vibecks bok så föll det mig inte in att antydda landbyten i fösta hand skulle vara en eftergift för bosättarnas landstölder utan uttryck för en insikt om att ett framtida Palestina (Gaza+ Västbanken)i längden kommer behöva mer utrymme för att få mer utvecklingsmöjligheter. Nu är väl det iofs även en "tvåstatslösning" så dessa ska kanske inte uppfattas i motsättning. Och det var väl där jag hoppade över några tankeled i min första kommentar.

Vad bosättarna beträffar så har jag (gissar jag) exakt samma syn som du. Dom stjäl land. Den Israeliska bosättarpolitiken är i mina ögon fullständigt obegriplig. Men hur mycket man än ogillar det så kanske man till slut tvingas inse att Israel har sabbat tvåstatslösningen i dess hittillsvarande form. Jag menar: hur illa vi än tycker om vinterkriget så är det väl länge sedan någon på allvar krävde att Finland ska få tillbaka Karelen - eller Tyskland Ostpreussen, för den delen.

Jag ogillar bosättningarna lika mycket som du. Tro inget annat.


2016-12-29 @ 08:12:53
URL: http://www.torbjornlindahl.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0