stigstrombergsson

Det skall vara så här några dagar!

Sedan blir det bättre väder!

Så säger damen i receptionen på det lilla hotell i Kokkari där vi bor.

Med både beklagande och hopp i röst och anletsdrag.

När det gäller hur jag skall tolka och förstå hennes utsaga finns en del fallgropar värda att ta hänsyn till, några frågor att ställa.

Vad är bättre väder för henne? I hennes sammanhang – det som på finspråk kallas kontext.

Vad betyder orden för mig? Kanske tänker jag annorlunda då jag de flesta veckor under året lever jag mitt liv i ett litet samhälle strax söder om Polcirkeln på gränsen mellan Norra Norrlands Kustland och Norra Norrlands Inland. På finspråk kallas mitt läge min hermeneutiska utgångspunkt. Påverkar den min förståelse av hennes väderomdöme?

Så vad är bättre väder?

Vid 18-tiden var det +31. Tidigare under dagen var det ännu fler plusgrader. ½10 på kvällen – nu – är det 30. För damen i receptionen betyder bättre väder svalare väder. För mig som nordsvensk betyder bättre väder alltid varmare väder. Utom i november när det är +2 och kommer snöblandat regn. Då är bättre väder fem grader kallare och torr nederbörd.

Igår söndag kom vi fram mitt på dagen. Startade hade vi gjort redan på natten. Framme blev det bad. Vid 18-tiden var det info från resebolaget. Vi var där och fick veta det vi redan visste – vi har ju fast med andra bolag varit här två gånger tidigare. Efter träffen middag och sedan suss i bädden redan runt 22. Vi hade ju varit i farten ganska länge.

I morse – måndag alltså – tog vi en skogspromenad i tassemarkerna söder om byn*. Lummigt, olivträdigt och varmt. Givetvis var vi vilse ett tag men kom så småningom rätt. Det vill säga tillbaka till hotellet. Och bad vid stranden. Väldigt turistiskt.

På stranden läser jag ett par böcker. Dels en roman. Dels Psaltaren ur Gamla testamentet i speciell översättning. Lite eljest jämfört med den översättning som vanligtvis brukas. Jag kommer att komma tillbaka till saken någon gång i framtiden. Men...

...en återkomstkänsla kan jag beskriva!

För en massa år sedan fick jag göra en tre veckor lång studieresa till Guatemala och El Salvador, en resa som kom att påverka min personliga teologi och Bibeltolkning på ett märkbart sätt**.

För att spara vikt på flyget tog jag då med den alldeles färska nyutgivna provöversättningen av Psaltaren i avsikt att läsa den snabbt och sedan sakta. Samt söka be de böner som Psaltaren är. Jag minns att jag då slogs av underifrånperspektivet i bönerna. Och misstron mot auktoriteter. Samt att Gud alltid förefaller vara de fattigas och trakasserades tillflykt.

Jag har samma känsla nu när jag fort och sakta läser den Psaltaröversättning som utgår från den grekiska översättningen.***. Gud är de små och utsattas Gud, inte makthavarnas och majoriteternas.

Middag äter man på restaurang – som bilden visar.

På Facebook blev texten fel: Samos. Frappe på dagtid, Golden Samea på kvällen. Osumt! Skall givetvis vara Odumt!

**  Inlägget vilka gudars altare? av den 4 september kan sägas vara ett exempel på den saken – alltså att läsa om kända texter med utgångspunkt i ett underifrånperspektiv – typ.

***  Den gjordes på 100-talet före Kristus och är egentligen den version den Kristna kyrkan i de flesta århundraden använt som bönbok och i sina gudstjänster. Vår ”vanliga” Psaltare är en översättning av texter på hebreiska, faktiskt senare i datering.