margot hjärta idf

Ingen har i kommentarsfältet uttryckt någon längtan efter att jag skall skriva något som har med situationen Israel-Palestina att göra. Men det struntar jag i. Nu kommer något i alla fall utifrån vad som senaste tiden timat och skett.

 

Utrikesminister Margot Wallström har tydligen i en lång mångsidig intervju om Mellanöstern påtalat att det finns ett samband mellan förtvivlan och terrorism och att den israeliska ockupationen av palestinskt land är en av flera komponenter i regionens komplicerade härva.

 

Mer behövs inte! Ministern kallas till Israels ambassad!

Svenska ambassadören i Tel Aviv kallas till UD där!

Samfundet Sverige-Israel agerar i TV-debatt.

Riksdagsledamot från KD hyperventilerar vid samma tillfälle.

Tidningen Dagen – pålitligt ensidigt pro-israel – hakar på!

Folkparti-Björklund hittar en väg ut ur den mediala skugga där han dväljs!

 

Fast Margot har ju bara sagt sanningen!

Dessutom faktiskt samma sak som chefen för Israels underrättelse-tjänst – enligt bilden som blir större om man klickar på den.

Han måste väl av Margots kritiker i logikens namn också då vara en riktigt anti-israel, kanske rentav en vidrig antisemit.

 

Samtidigt – men givetvis oberoende av detta – har en friförsamling på orten haft en så kallad Israel-helg med förklaring av profetior och allt. Och en förkunnarpersonlighet i älvdalen lanserar på Facebook – inte oberoende av Wallströmkritiken – hållningar som verkar vara klara sympatier för Israel gentemot Palestina varvat med ganska demagogisk Islam-kritik.

 

Mitt i allt detta tog jag mig idag – då jag inte har några förelagda tjänsteuppgifter utan är vad man kallar ledig – en titt på den israeliska tidningen Haaretz´s hemsida. Jag fann där nedan återgivna artikel. Gideon Levy skrev den den 18:e. Google ”översatte” och putsade texten. På engelska kan den läsas här.

 

 

SKÄMS SVERIGE! FÖR ATT SÄGA ISRAEL SANNINGEN

 

Israel, en ockupationsmakt som brutalt utvisar flyktingar och asylsökande, predikar moral för det som idag ligger närmast till att vara en idealstat.

 

Här är en nytt rekord i israelisk självgodhet*: Israel skinnflår Sverige och föreläser om moral. En ockupationsmakt som trotsar internationell rätt och beslut från världssamfundet, som brutalt driver ut flyktingar och asylsökande, predikar moral för Sverige, det närmaste som finns i dag att vara en idealstat. Den svenska ambassadören i Israel blev återigen "kallad" för en "klargörande", eller var det kanske en reprimand. Än en gång skulle Israel klandra Sverige för att tala slarvigt och lära det läxa det inte snart skulle glömma.

 

Den svenska sändebudet Carl Magnus Nesser är redan van vid dessa dumma sessioner dikterade av diplomatiska protokoll. I oktober förra året fick han också "en reprimand" av UD, eftersom hans land vågat erkänna en palestinsk stat – skäms på dig, Sverige! Nu fick han en annan hotfull pekfingersignal från Israel, världens lärare, utifrån Jerusalems vridna tolkning att den svenska utrikesministern som sagt några sanningar om sambandet mellan terror och förtvivlan. Margot Wallström förklarade genast att hon inte hade tänkt att koppla händelserna i Paris förra veckan till konflikten mellan Israel och Palestina men Israel, naturligtvis, kommer aldrig att missa ett tillfälle att gissla världen – särskilt när vi pratar om detta rättfärdiga nordiska land som gör Israel galet med sin moral.

 

Ingenting Wallström sade var värt Israels brutala cyniska attack. Det är synd att denna principfasta minister, vars regering avbröt en vapenaffär med Saudiarabien på grund av kränkningarna av de mänskliga rättigheterna där, föll i Israels fälla och försökte rättfärdiga sig – förgäves, naturligtvis. Hon talade sanning: Det finns ett samband mellan förtvivlan och terror. Men Avigdor Lieberman, Israels rättfärdiga profet, som föredrar regimerna i Vitryssland och Serbien framför Sverige, sade att anmärkningarna påminde honom om "Sveriges politik under andra världskriget", en annan upptrappning av israeliskt nonsens*. Och som alltid sade vice utrikesminister Tzipi Hotovely att Wallströms uttalanden "gränsar till antisemitism".

 

De israeliska skandaltidningarna missa inte chansen att hetsa upp nationella känslor och ger sina läsare exakt vad de vill ha genom att kalla händelsen "Stockholmsyndrom", kompletterat med det vanliga förtalet från sina propagandistiska kommentatorer.

 

I sanning – Israel borde se upp på Sveriges med avund, beundran och vördnad. Om Israel verkligen var en ljus för folken, skulle det agera som Sverige. Raoul Wallenberg var svensk och han räddade tusentals judar under Förintelsen, fler än nästan alla länder räddade. Nu räddar Sverige hundratusentals andra flyktingar. Omkring 1000 asylsökande strömmar in i Sverige varje dag, ungefär 200.000 år 2015. Sverige har tagit emot irakier, afghaner, jugoslaver, iranier, eritreaner och somalier och nu syrier. 100.000 syrier. Fyrtiofyra procent av svenskarna sade i en nyligen genomförd opinionsundersökning att de är beredda att ta emot fler flyktingar.

 

Påminner inte detta om Israel? Ungefär 4.500.000 US-dollar samlades in vid en svenskt välgörenhetskonsert och landets elit undertecknat ett upprop till förmån för flyktingarna. Precis som här. Visserligen ökar Sveriges radikala höger i styrka och judar rapporterar antisemitiska utbrott, särskilt i invandrar staden Malmö- men vad är Israel jämfört med Sverige?

 

I själva verket är Sverige en modell av en välfärdsstat med sociala tjänster som Israel bara kan drömma om, även om vissa av dess förmåner nu minskas. Sverige har inte kämpat ett krig sedan 1814 medans Israels premiärminister har lovat sina medborgare att de för evigt kommer att leva av svärdet. Ett land med en befolkning bara något större än Israel tar in 200.000 flyktingar i år och gör det möjligt för de flesta av dem att leva fritt och värdigt liv.

 

Det finns inget behov av att klä upp saker – Sverige är inte utan problem. Men att tro att Israel vågar predika för ett sådant land? Sverige, min älskling, om du bara var Israel.

 


*  I den engelska texten står ordet chutzpah. Ordet är jiddish och svåröversatt. Jag googlade och fann att det drar åt självgodhet, självupptagenhet, kaxighet och högmodig dumhet. Roligaste definitionen jag fann var: Det är när en tonåring som mördat sina föräldrar sedan i domstolen vädjar om mildare straff eftersom han nu blivit föräldralös.


Kommentarer
Postat av: bloggaren själv

Det har kommit en lång drapa om 537 ord från signaturen "Arne". Han behandlar varken vad jag skrivit om de svenska "reaktionerna" på Margot W eller de synpunkter Gideon Levy framför utan kör ett eget race. Längden och avvikelsen från ämnet gör att den inte publiceras.
Se gärna under kategorin "Bloggpolicy" hur jag vill att kommenterandet på min blogg skall vara.

2015-11-22 @ 23:36:04
Postat av: Ann-Katrin Roth

Typiskt för Gideon Levy. Du, Stig, kanske kan balansera genom att visa andra synpunkter israeler håller? De är alla anfäkta av det numera dagliga våldet. Du raljerar över hur Israel och dess vänner som kanske, kanske inte, ser klarare vad som försiggår, reagerar mot svenska ställningstaganden och ensidiga(!) utpekanden av skuld efter det som har hänt. Tar någon ens upp att dåden i Paris till stor del riktas mot judiska platser? Kritiken av Israel och dem som vill skapa balans i rapporteringar går överstyr! Liknande gör Gideon Levy, i t.ex. Israel som "världens lärare". Hånfullt. Tonen känns inget vidare, ungerfär som när Veronica Palm undrade vilka "de utvalda skulle bränna härnäst". En röd tråd?

Margot Wallström har visat sig igen att vara israelfientlig och judefientlig och jag ska förklara varför jag ser det så. På inget sätt har hon visat förståelse för det hemska som sker med palestinsk terror, att det är våldsamt, blodigt och rasistiskt. Ingenting sagt om Abbas fortsatta uppvigling de senaste månaderna, det att han "välkomnar blodspillan", att han ljög om israeliska planer för tempelplatsen och moskén, man kan undra om motivet, att inte bara Hamas utan Fatah och ledare inom PLO, lärare anställda av UNWRA och PMs kontrollerade media sprider judehat och gamla skrönor. Det som lyser klart igenom all denna uppvigling och indoktrinering är att Israel ska försvinna.

Som om det bara skulle vara förtvivlan som driver terroristerna!Hatet har odlats i decennier.

Wallström sa att med erkännandet kommer ansvar. Vilket ansvar har hon visat när den palestinska sidan tar till våld av annat slag? Israel ska tydligen kritiseras öppet hemma och i FN men inte PM för de dåd de uppmuntrar och hyllar. Eller vet man ingenting om det i svenska regeringen? Tystnaden är obehaglig. Som många har påpekat finns uppåt 200 konflikter i världen på olika platser, men den enda som platsar för Wallström är den judiska staten. Känns gammalt och trött, mer och mer. En dag kanske Löfven kommer att säga att de har varit naiva.

Skulle vilja säga till Wallström: Kritisera Israel för övergrepp och odåd men håll inte absolut tystnad inför det palestinska ledare står bakom. Att så göra blir folkfientligt och mot båda folken. Behandla inte palestinier ssom barnungar som inte kan ta ansvar. Och ta ansvar själv.

Wallström har senaste tiden sagt att både Israel kampanjar emot henne och att judarna kampanjar emot henne. Det har alltså gått därhän. Vill vi ha det så?

Hoppas detta inte klassas som drapa och att det bemöts med respekt utan omskrivningar eller onödiga introduktioner.

2015-12-02 @ 16:46:43
Postat av: bloggaren själv

Blogginlägget skrevs den 21 november. Inte många men några inlägg senare har -som bloggar fungerar - för ner det "under synranden". Därför uppmärksammade jag inte förrän den 6 december A-K Roths långa kommentar som jag nog i alla fall vill förse med klar drapa-varning!
Hon visar ju inte att MW eller GL har fel. Argumenterar inte utan matar bara på med annat och eget.
Dock får hon stå kvar. "Debatten" här är ju under horisonten.

2015-12-06 @ 21:58:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0