farsdag
För 32 år sedan ”firade” jag min första Fars dag. Allt eftersom den äldsta* fick syskon blev det mer och mer frågan om rena farsdagar. I vart fall är nu hela kvartetten är vuxen och jag och madammen i mitt liv har återtagit makt och herravälde i fastigheten vi köpte sommaren 1982 med 5000 i handpenning men tappade kontrollen över redan i april året efter. Nu styr vi igen! Men ibland gör de utflugna en raid och återockuperar bostaden en och annan dag. Ett av ätteläggen jobbar dessutom ibland genom bulvaner – barnbarnen Tyra och Adrian.
I senaste numret av Illustrerad Vetenskap – ankom i fars-dags-veckan – fanns en artikel just om barn. Och hur barn ställer till det. Rubriken på förstasidan lyder: Sömnterror och hjärntvätt. Bebisen är genetiskt programmerad för att förstöra ditt liv. I artikeln beskrivs sedan kärleksfrukterna som terrorister med tillgång till både biologiska och kemiska stridsmedel. Vill man fördjupa sig i saken klickar man här.
Klickar man här ges ett annat kompletterande bidrag om hur dem man älskar mest i världen härjar, domderar och kontrollerar ens liv. Det riktigt märkliga är att de flesta utsätter sig för alternativt längtar efter detta stora vanvett – och sedan med road saknad minns kaoset.
* Den "nedre" av töserna. Bilden har 8-9 år på nacken.
32 år!? Det är väl ungefär så gamla vi känner oss, eller...?