är tiden inne?
Är tiden inne att påbörja en ny bibelöversättning?
Frågan finns på baksidanav en liten bok på ca 80 sidor Svenska Bibelsällskapet just gett ut: När tiden var inne – Provöversättning av Lukasevangeliet 9-19 och Galaterbrevet. Efter att ha läst förordet, avsnittet om översättningsteoretiska förutsättningar – ett alltid högintressant ämne – och det mesta av det provöversatta tycker jag inte det. Faktiskt. Inte ännu.
Varför?
Såhär står det på Svenska Bibelsällskapets hemsida:
(…)
Sedan millennieskiftet är det Bibelsällskapets ansvar att se till att det finns en aktuell översättning som står på vetenskaplig grund och är skriven på god idiomatisk svenska.
(…)
Skälen att göra en ny översättning är framför allt att användningen av det svenska språket förändras, att bibelforskningen gör framsteg och inte minst att översättningsteoretiska förutsättningar och ideal skiftar.
Tanken att det skall finnas en Bibel på god idiomatisk svenska och på vetenskaplig grund är god och självklar. Givetvis. Personligen tycker jag att NT81 som ingår i Bibel 2000 fortfarande fungerar så.
Det vetenskapliga läget med handskrifter och sådant har inte radikalt förändrats även om förståelsen av vissa detaljer nu kan vara större än på 1970-talet. Vad gäller målspråket – alltså svenskan – lägger jag väl in brasklappen att jag själv som individ kanske inte riktigt har kläm på exakt hur det i alla stycken förändrats de sista 35 åren. Vardagsspråket man har i 30-årsåldern bär man ju i huvudsak med sig också vid dubbel ålder.
Jag har inte gjort någon genomgående analys relaterad till den grekiska grundtexten utan bara jämfört försöksballongen med den text vi vanligen använder. Jag lägger då inte märke till några större genomgående skillnader. Jag kan själv inte riktigt bedöma grekiskans olika språknivåer och finesser men facklitteraturen berättar att Lukas är en god stilist som formulerar sig ganska litterärt. Vill man klassa in honom skulle man kunna säga att han använder sig av ”VI-stil”, alltså den språknivå man finner i Kooperativa Förbundets tidskrift VI eller i tidningar som Svenska Dagladet eller Dagens Nyheter. Bibel 2000 återspeglar det på ett bra sätt men i provöversättningen blir Lukasavsnitten grammatiskt något – men inte konsekvent – enklare och drar snarare mot en mer kvällstidningsenkel pratighet lik den evangelisten Markus använder. Lite ”skrift-dramatik” går därmed förlorad.
På liknande sätt upplever jag att man hyvlat av språket så att en del av den ilska Paulus uttrycker i Galaterbrevet planas av. Dramatiken och upprördheten minskar.
Att arbete pågår och tankemöda används är viktigt – inte minst de översättningsteoretiska resonemangen. Visst finns en och annan detalj där jag tycker provet har sina poänger men generellt tycker jag just nu inte tiden är inne. Ännu.
Utan att ha läst något av provöversättningen antar jag att du har rätt. Då de ivriga översättarna tycks vilja sätta tänderna i något tycker jag de skulle göra en svensk översättning av Septuaginta. En översättning av den skulle berika bibelläsarna mer än att de får del av de ringa nyansskillnader en ny översättning av NT skulle ge. Översättningen är principiellt mindre viktig än ett idogt läsande av Skriften.
Ville bara påpeka att en ny översättning av NT och Psaltaren kom ut i november -14. Folkbibeln (Gloria förlag)till festivalpriset 150:- samt min översättning av N Ayos "Herrens bön" à 200:- finns för avhämtning i Luleå. Här får Exe-geten något att bräka över.
Hälsn.
+Kai
För andra läsare än mig, Bosse och andra som studerat teologi vid universitet:
Septuaginta - förkortas LXX - är Gamla testamentets böcker på grekiska. Översättningen gjordes på 200-talet före Kristus utifrån de hebreiska handskrifter som då fanns tillgängliga i Alexandria i Egypten.
Biblica Hebraica är den hebreiska texten till Gamla testamentet. Den representerar i och för sig ursprungsspråket men bygger på yngre medeltida europeiska judiska varianter av den hebreiska texten.
I min bokhylla finns en svensk översättning av Psaltaren från Septuaginta - liksom en Septuaginta i sig. I min Bibel 2000 och Tidebönsbok finns Psaltaren översatt från hebreiskan. I hyllan har jag en Biblica Hebraica Stuttgartensia. Väl försedd med textmaterial, ord- och grammatikböcker har jag resurser att läsa, jämföra och analysera - men har naturligtvis inte gjort det.
Håller med om att en LXX-översättning vore intressant.
