kyrksam småborgerlighet

 
I valet var kyrksamt folk lite småborgerligt – men bara lite.
Det blir min slutsats av en detalj i SVT-Valu detta år. 
 
De jag kallar kyrksamt folk är den grupp som i SVT-Valu angett att de firar gudstjänst en gång i månaden eller oftare och då sammantaget i alla kyrkor. Den gruppen är inte speciellt stor. Skulle partiet Kyrksam Front bildas och detta KyF skulle få alla kyrksammas röster tog man sig nätt och jämnt in i Riksdagen. Fler är inte de kyrksamma. KyFarna skulle dessutom ramla ur om ett par mandatperioder då de presumtiva väljarna som idag har tämligen hög medelålder ersatts av yngre årskullar som i än större utsträckning tycker att KyFar är KuFar och lämnar deras kandidater oberöstade.
 
För den stora politiken spelar de kyrksamma inte så stor roll och deras småborgerlighet får inga effekter. Ändå kan det vara intressant att se på siffror och staplar. Det artikeln i Dagen från vilken jag snodde bilden poängterar är att de kyrksammas val inte radikalt skiljer sig från den generella valmanskåren om man tänker blockpolitik. Att Moderaterna är mindre och KD större är ju bara en intern omfördelning inom borgarblocket, inget annat. Och att SD är svagt är ju starkt glädjande.
 
Men det skulle vara intressant att strimla upp de kyrksammas politiska hållning till exempel i ålders- och samfundssegment och längs parametrar som stad och landsbygd, norr och söder osv. Röstar till exempel yngre längre vänsterut? Är SD-siffrorna låga på grund av de kyrksammas höga medelålder eller berör det på att frommisarna oftast är en ganska välmående medelklass med tämligen starka humanistiska värderingar? Och tantmajoriteten i relation till männen? För den stora politiken spelar detta som sagt mindre roll – men för samfunden internt skulle det kunna vara intressant.
 
Till sist: Om SD i Älvsbyn kandiderar till Kyrkofullmäktige 2017 och då de över 600 som nu röstat SD gå man ur huse skulle SD få egen majoritet – om de andra nomineringsgrupperna inför detta skulle fortsätta att vara så passiva som de vanligtvis är. Och skulle på nationell nivå de över 13% som röstat nu mannat reling skulle Kyrkomötet tippa all världens väg.
 
Skulle jag då vara skyldig att bry mig om vad kyrkopolitiken beslutade?
Och om jag inte skulle vara det då – varför skulle jag egentligen vara det nu?

Kommentarer
Postat av: Magnus Lindh

Det brukar vara ca. 10% av valmanskåren som är regelbundna gudstjänstbesökare (besöker gudstjänst minst en gång i månaden). Jag har sett någonstans att den siffran har varit ganska konstant sedan undersökningen började. Kyrksam front skulle alltså med ganska god marginal ta sig in i riksdagen om alla kyrksamma röstade på dem.

2014-09-19 @ 12:46:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0