bara halvbra bok

På väg till Samos i slutet av förra månaden köpte jag en bok i Pocketshoppen på Arlanda. Då jag gillar populärskriven historia och var på väg till Grekland blev det Sparta – en odödlig historia skriven av engelsmannen Paul Cartledge, professor i grekisk historia vid universitet i Cambridge. På Samos – eller som jag brukar skriva det: εν Σάμος – började jag läsa men stannade upp efter ett tag då jag märkte att jag ville tro att det jag läste utspelade sig på ön jag var på, inte på fastlandet. Det blev liksom lite rörigt och jag kom att blanda Samos-fakta med Sparta-dito.
 
Hemma igen läste jag färdigt och fann Sparta – en odödlig historia intressant. Men rörig. Naturligt för 300 sidor med många namn och händelser lätta att förväxla och blanda ihop. Till det är den ojämn i framställningen. Jag tycker mig finna delar som tydligt är stringent text skriven för att läsas med andra avsnitt som är näst intill pratiga som om de är utskrifter av ljudupptagningar av muntliga föreläsningar*. Översättningen till svenska skulle också kunnat vara bättre utan a lot av anglikanismer.
 
Men den är intressant och som pocket inte ett stort ekonomiskt utlägg. OK – typ. Eller halvbra. Baksidestext är i alla fall värd att återge:
 
Sparta var motsägelsefullt. En krigisk kultur där kvinnorna hade större rättigheter än någon annanstans under antiken. En ekonomi som byggde på slavar samtidigt som man hade ett jämlikt samhälle för de fria medborgarna som mål. Ett avancerat lagsystem som hade instiftats för att ingen person eller instans skulle få för mycket makt. Ett land där det viktiga var samhället och inte individen och där pengar inte hade något värde. Sparta är odödligt i historien och när man läser denna bok förstår man varför. Det är inte överord att säga att våra samhällen idag hade sett annorlunda ut om Leonidas hade accepterat Xerxes uppmaning att spartanerna skulle kapitulera och lägga ner sina vapen. Istället svarade Leonidas på ett sant lakoniskt vis: "Kom och ta dem!"
 

*  Att jag hajar till för sådant och kanske är lite överkänsligt för den typen av variationer beror nog på en studieskada. Jag alltid haft Bibelvetenskap som studiehuvudämne och fritidsläsning och det har utsatt mig för en träning i att i texter uppmärksamma växlingar, stilbrott, upprepningar och annat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0