sant i tidninga!
De möste va sant!
De stå ju i tidninga!
Jag är inte säker på exakt vem i dramat om Emil i Lönneberga som sa så. Kanske var det pigan Lina, kanske gumman Krösa-Maja. Någonstans i fastighetens förrådsutrymmen finns Stora Emilboken men jag ids inte leta upp den för att kunna ge en exakt källhänvisning om vem och med de exakta orden och i vilket sammanhang. Jag nöjer mig med mitt minne och känslan av att det handlade om att Kometen skulle komma och alla därför skulle dö.*
Kyrkans tidning idag innehåller en artikel om vad man menar vara en gynnsam utveckling vad gäller antalet som väljer att konfirmera sig i Luleå stift. Antalet ökar. Nu konfirmeras 45,5% av de kyrkotillhöriga jämfört med 40,8% för fem år sedan.** Det är bra. Föranleder pressmeddelandet som gav artikeln – klicka här.
Älvsby församling nämns som ett positivt exempel. Det tycker jag är skoj.
I våras konfirmerades här drygt 40 av årsklassen 1999. Totalt fanns då i kommunen knappt 110 99or varav ungefär 90 tillhörde kyrkan. Den årgång som nu går i årskurs 8 – 00orna – är av orsaker jag inte fattar betydligt mindre: drygt 80 varav ca 60 kyrkotillhöriga***. Med sådana nuffror i åtanke skrev var och en av oss fyra som särskilt arbetar i den verksamheten var sin lapp med uppgift om hur många konfirmander vi trodde det skulle bli i höst. Fördolt för de andra vek vi samman våra blad och stoppade dem i ett kuvert som i förseglat skick överlämnades i kyrkoherdens vård. Han gavs uppdraget att ha uppsikt över saken till i mitten av oktober när antalet ungdomar kan anses ha stabiliserats i och med att avhopp skett och senfärdiga individer tillkommit.
Igår öppnades kuvertet och inför ett samlat ”storkollegium” kunde vi se vem av oss fyra som gissat mest fel och därmed bli den som skulle bjuda de andra tre på lunch å något lokalt mathak.
Klang och Hurra! Jag blir bjuden på lunch men hade gissat två för högt. En gissade exakt och en mitt mellan mig och den exakte. Förloraren har en väl utvecklad tävlingsinstinkt men är i grämelsen ändå glad. Hans gissning var uppåt väggarna för låg med ”bara” 36, något mer än 50% av de kyrkotillhöriga, knappt hälften av totalen. Då det nu är 32 konfirmander i Älvsbyn och 12 i Vidsel innebär är också loosern lycklig. Fattas bara annat! Halva totalårsklassen och en klar majoritet av de kyrkotillhöriga!
Vad är hemligheten?
Är det vår enorma begåvning och fantastiska skicklighet?
Nej! Inte det! Visst vore det smickrande om det var så men inte.
Resan till Turkiet? Nej! Faktiskt inte den heller.
För den som vill delta går den efter konfirmationen och betyder nog en del när man nio månader innan väjer att läsa. Det är sant. Men utvärderingarna i våras visar att man tyckte tiden med samlingar och gudstjänster fram till konfirmationen var värdefull i sig – något som också kunde avläsas utifrån den låga frånvaron – och att resan blev värdefull på toppen av detta.
Hårt arbete? Nu börjar det brännas. Vi jobbar hårt. Och får jobba hårt rejält uppbackade av kyrkoråd och arbetsledning. Det spelar roll.
Bön och förbön? Där har ni det! I alla huvudgudstjänster och i många andra sammanhang formuleras ”extra” bön för barn och ungdomar i en enkel tanke grundad i Första Johannes brev kapitel 5 vers 14-15 där det står:
Vår frimodiga tro på Gud är denna: Om vi ber honom om något efter hans vilja – rimligen vill Gud att unga människor (och andra) samlas för att möta Guds Ord och be – så hör han oss. Och om vi vet att han hör oss vad vi än ber om, så vet vi också att vi får vad vi ber honom om.
* Läs gärna här om vilken komet det rör sig om, när och vad dödsorsaken skulle vara.
** Sett till totalantalet för årsklassen blir siffran givetvis lägre – ned mot kanske 36-37% då uppskattningsvis en av fem inte är kyrkotillhörig.
*** Att siffrorna är ungefärliga beror på att de är ungefär ett år gamla. En och annan torde ha flyttat ut och/eller in sedan dess.
Att ni i Älvsbyn har positiv trend förefaller ju klart om jag fattar dina siffror rätt.
Men budskapet fr stiftkansliet om läget i stiftet?
0m procenten av hela årskullen minskat under ett antal år men procenten av tillhöriga ökat under samma tid så måste väl de senare positiva siffrorna bero på att antalet tillhöriga minskat?
Den kommentaren, min bäste "Anonym", är onekligen tänkvärd. Hade själv inte innan sett saken så men matematiken blir tänkvärd. Andelen i relation till totaliteten blir alltså de "riktiga" siffrorna - onekligen.
Att en så listig kommentator eller kommentatös är anonym är egentligen lite harmeligt. Du behöver inte men jag skulle gärna vilja veta vem matematikern är.
Skrev förra kommentaren från telefonen och där var inte min signatur med automatiskt.
Vad stolt jag blir att min gamle kamrat imponeras av mina matematikkunskaper. Han som gick natur o jag bara samhälls!
Fattas nu bara att min tvilligbror kommer o påvisar att vi båda tänker fel !
Jaha! Kunde iofs (= i och för sig) kollat IP-adressen men iddes inte. Kul att det var du.
Den tänkbara sifferexercisen är intressant på många sätt - om den är ger en rätt bild. Skulle så vara blir det som pressreleasas som något positivt egentligen bara marsch på stället om man ser till antalet ungdomar kyrkan når med konfaundervisningen. Det är inte helt ovanligt att man i kyrkliga sammanhang lätt brister ut i jubel över minsta lilla positiva grej. Kanske låter man därför - utan att riktigt tänka djupt - sig luras av sitt eget behov av goda nyheter och ser framgång där ingen egentlig framgång finns att se. Samma sinnelag bland siffertolkarna leder ju i andra ändan till att inga krislarm drogs igång när siffrorna på inte alltför många år sjönk till de nämnda 4 av 10. Det blev inga haverikommissioner heller - typ.
Så räkna vidare! Du är mannen för uppdraget. Det är samhällsmatte med sociologi och statistik som gäller, inte naturvetarräkning om hur mycket kraft det går åt för att dra klossar upp efter lutande plan.
Frågan är om det finns något slags Andlig matte där man räknar ut hur mycket engagemang som krävs för att dra vanliga sekulariserade ungdpmar till kyrkan?
Tror att jag än en gång råkade skicka anonymt
