έν Έφέσω 7 – fler intryck
Fullt upptagen med den andra omgången ungdomar stjäl jag mig ytterligare lite tid att skriva om händelser och tankar kopplade till den första gruppen.
På måndagen efter besöket i Marias hus bar det av till en keramikfabrik och sedan till där man grävt ut huvudgatan i Efesos. Som besökare kommer man in ungefär där Paulus bör ha kommit den gång han anlände landvägen för att sedan vistas där några år. Av hans kraftfulla verksamhet växte församlingen för att vad det led upplevas som ett hot av företrädare för den religiösa ekonomin kopplad till Artemis-templet. Om allt detta kan läsas i Apostlagärningarna kapitel 19.
Så här långt komna under dagen var ungdomarna ganska trötta och det var varmt. Guiden var ganska osäker och inte vidare påläst men alltsammans gjorde ändå intryck, inte minst utifrån sin storslagenhet. Vi medföljande ledare lade till en del information men till syvende och sist blev det i år som förra året: Marias hus var det som fascinerade mest.
Tillbaka vid hotellet middag och en del andra aktiviteter innan aftonbön.
Det händer mycket i en grupp, mellan deltagarna och mellan deltagare och ledare. Inte minst det sista fick jag erfara dagen efter under turen till Samos. Där är programmet enkelt till sitt innehåll. Hämtning vid hotellet 08.00, passkontroll och avgång med båt 09.00. En del väljer soldäck, andra salongen under tak. Gruppen väcker uppmärksamhet – positiv sådan – och som prästskjorteförsedd* ledare fick jag berätta för flera medpassagerare vilka vi var, varför vi var där osv. Positivt. Värrry lövvly kids! Värry lövvly! mässade några äldre irländska damer på både dit- och returresan. Och sånt är kul att höra.
Det blev samtal på båten mellan några av ungdomarna och mig. Innehållet skall jag naturligtvis inte berätta här men det kan jag säga att det var samtal och förtrolighet som gör att jag vill stå till förfogande som deras och andras präst ett år till. They made my day! Och jag lånar gärna de irländska tanternas mantra: Värrry lövvly kids! Värry lövvly!
På kvällen aftonbön som vanligt och sedan, 20 minuter senare, en möjlig mässa nere nära stranden för dem som ville. Bröd nallat ur matsalen, vin ett speciellt ”kyrk-vin” köpt på Samos. Några konfirmander valde att delta – samt ledarna.
* Detta att vara prästskjorteförsedd är ganska kul. Irländare, belgare och andra fanns på båten liksom i stort antal på hotellet där också gruppen svenska tonåringar väckt positiv nyfikenhet. Att efter det att jag berättat att jag är präst i förbigående nämna att jag hemma i Sverige har en fru, fyra vuxna barn och två barnbarn får liksom ögonen att poppa ut ur skallarna på den som av vana tänker romerskt-katolskt. Och det ger anledning till mer prat.
