fjällen 4 – nära himlen

 
Det blev ett hopp i mina betraktelser kring en av mina Speciella resor då jag och madammen i mitt liv var i Björkliden. Fredagen förra veckan kom att stå obebloggad och angeläget är att den saken åtgärdas medan det fortfarande är juli månad. Det var ju då vi var i fjällen.
 
Skulle du, noble Bloggläsius, skärskåda skriverierna i kategorin Speciella resor finner du att fjällturer sätts i paritet med trippar till Medelhavet, studieresor till förintelseläger och Betlehem samt besök i en och annan europeisk huvudstad. Det är inte för intet det är så. Nyintryckseffekten är densamma. Tilläggas skall att det rör sig om olika intryck. I vart fall till en del.
 
Fredagen förra veckan var – likt de andra dagarna – en fotvandringsdag. Varmt var det också. Trippen valdes så att vi följde Rallarvägen till och förbi Rallarkyrkogården till Torne hamns kyrka. Den sträckan har vi genom åren färdats hur många gånger som helst både till fots och till skids. 
 
Jaha! Inget nytt, alltså! 
 
Så kan man tänka om man inget begriper.
Om den tanken kan bara sägas att den är så helt in i bänken totalt fel.
Allt är ju nytt! Det är andra blommor än förra året, till och med sedan i tisdags kväll då jag gick en del av sträckan. Det är annat ljus skapat av nya fotoner. Vi mötte andra människor än förr, svettades i en annan temperatur, svalkades av en annan vind och hörde annat ljud. Det var helt annorlunda! Men bekant på något vis.
 
Det är något speciellt med ljuden. Alltså ljuden man hör när det är tyst. De små ljuden. Stora ljud är när malmtåg* dundrar förbi på väg till Narvik och tjuter inför varje tunnel. Små ljud är fåglar, lövprassel och fler fåglar.
Vi hajade till inför ett läte – inte ett tåg.
Vilken fågel låter så? Ingen av oss visste. Men vi såg en silhuett i ett träd en bit bort.
Vad är det för nå´t?
Kamera upp! Max zoom! Sedan förstoring i datorn. Och fågelbok.
Hökuggla!! En sådan hade vi aldrig sett förr. Klicka på bilden växer fågeln.
 
Från kyrkan tillbaka till Rallarkyrkogården över järnvägen och uppför en backe till Kratersjön ovanför trädgränsen. Där först av allt ett dopp! Jodå – dopp i fjällsjö. Inte läge att ligga i länge men klart badvänligt. Och sedan kokades kaffe!
Fatta hur njutbart sådant är! Gassande sol, svag vind, nydoppad och kaffe! Man tror att livet inte kan vara bättre. Men det kan det – om man har med sig rätt sak att läsa. Och det hade jag.
 
I packningen på mina Speciella resor brukar jag för att spara vikt och utrymme lämna mitt Novum** hemma. Likaså en lathund för att lösa upp grekiska glosors betydelse och satsfogningens mysterier***. I stället kopierar jag av några sidor ur dessa bägge mina böcker och tar med mig arken som något att läsa och fundera kring under min tripp. Plastmappen med Efesierbrevesbladen har hängt med ett tag. Sakta, mycket sakta, går det att arbeta sig genom själva texten och samtidigt läsa en Bibelvetenskaplig kommentar till densamma.
För en nörd som jag är det om inte den högsta lyckan på jorden så i alla fall bland topp fem att i gott sällskap (madammen) och i fint väder sommartid i fjällen få läsa exegetik – alltså Bibelvetenskap. Tre verser blev det vid sjön. Ur andra kapitlet.
 
Från Kratersjön är det bara 3 km till boendet i Björkliden så tillbakaturen gick lätt. Kryssmarkeringarna behövs egentligen inte men kan stå som illustration för att man i flera avseenden en sådan dag upplever sig på väg till himlen – och nästan är där.
 

* 22 stycken 750 meter långa tåg per dag i varje riktning. 68 vagnar med 100 ton malm i varje vagn västvart.
** Nestle Ervin, Aland Kurt ed (1971): Novum testamentum Graece, 25:e upplagan. Württembergische Bibelanstalt: Stuttgart.
***Zerwick Max, Grosvernor Mary (1981): An analysis of the greek New testament. Biblical Institute Press: Rom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0