strax över 40

Det är vad vi är nu - strax över 40. I antal. Konfirmander, fjolingar och 1edare. På läger. I Vidsel. Tre och en halv mil från Älvsbyn. I kyrkan. Masslogi. I sovsäck. Till i morgon. Jag skall (nog) knoppa i själva kyrkan. Tror jag.
 
Läger och sån´t hör ihop med att vara präst. Även om det bara rör sig om ett dygn och ganska nära där man bor. Just när jag skriver detta jobbar en av musikerna med att få de 40 högstadisarna att sjunga för full hals. Går bra men är ganska svårt. 40 stycken är en aktningsvärd flock surrdosor.
 
Vi for hemifrån med buss vid ½10tiden, installerade oss i källarplanet i Vidsels kyrka, hade en kort samling då vi såg på en av morgondagens texter (Lukasevangeliet 13:22-30), åt lunch, diskade, gick för att köpa snask, läsk och andra onödigheter och återkom till sång-och-musik-passet som nu pågår – då jag bloggar.
 
Morgondagens text är egentligen ett ganska beskt piller. Kollegan skall liturga och jag skall försöka att i ett förkunnelsens samtal både påtala tillvändelsen allvar och möjlighet. Jag väljer ordet tillvändelse, inte omvändelse. Men det är omvändelse texten faktiskt handlar om. När folk frågar Jesus ”Herre, är det bara några få som blir räddade?” svarar han inte. Han vrider fokus från räddningen/frälsningen i allmänhet till att utmana var och en i synnerhet. Det är som om han säger: ”Strunta i det du!” – alltså om många eller få blir räddade. ”Se om ditt eget hus i stället!” – typ. Och det handlar ju om omvändelse.
 
Ändå tycker jag tillvändelse är ett bättre ord när det gäller 14-15-åringar. De har på något sätt (ännu) inte hunnit ut i den värld och de livsval man vänder tillbaka från. I någon mening har de (ännu) inte valt avgörande fel. De har inte hunnit. Men de behöver tillvända sig, uppmuntras, lockas och utmanas att ta beslut, att välja att tro, bli tillvända – vilket ju ändå är en sorts omvändelse.
 
Det är i alla fall kul att vara med konfirmander och andra unga men det är också ganska surrigt och struligt. Som skarans odiskutable ålderman – jag hade 1979 den musiker som nu jobbar med konfirmanderna som konfirmand – har jag tillstånd att rekvirera madammen i mitt liv att som någon sorts färdtjänstkusk hämta mig framåt kvällskulan. Men jag är rustad för övernattning. Både sovsäck, tandborste och blodtrycksmedicin är med. Vi får se hur det blir.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0