stigstrombergsson

Så är det ikväll när jag skriver detta. Måndag kväll. Internetuppkopplingen är usel så det går inte att publicera – men det är skrivet. Jag försöker i morgon, kanske från hotellreceptionen.

 

Mer än två mils skidåkning i benen efter turåkning, inte slalom. Slalom står på programmet för i morgon tisdag då vädret bedöms bli lika enahanda solgassigt som idag. Inte ett moln på himlen, ett par minusgrader och ingen vind.

 

Det blev bil till Abisko i morse och sedan söderut längs Kungsleden till Ábeskojávir – jag gillar de samiska namnen. Vi stannade vid sjöns norra spets. Hade vi åkt vidare till Abiskojaurestugorna skulle turen blivit ca 13 km enkel väg och med en måttlig höjdskillnad – bara drygt 100 meter. Dock lämnade vi de sista 1,5 km åt sitt öde, fikade och efter ett så kallat lappkast åkte vi tillbaka till bilen. En skön tur – i sanning. Ansiktet bränner efter en sådan dag. Gårdagen var inte så tokig heller i det avseendet. Pionröd i nobban är vad jag har blivit.

 

Natten mellan lördag och söndag hade vi inte fått stugan utan bodde på Gammelgården. Det är inte ett härbärge för gamlingar som vi i 60-års-åldern utan rätt och slätt namnet på ett äldre trivsamt vandrarhem för gäster i alla åldrar.

 

I en korridor i detta vandrarhem fann jag en bokhylla för gäster att fritt botanisera i. Man kan ta en bok man tycker är intressant och kan lämna böcker man själv läst. Jag försåg mig med tre stycken som jag ämnar återställa innan vi reser hem på söndag (tror jag). Två böcker på engelska om Alexander den store och en monografi* med titeln Lannavaare-missionen och Læstadianismen skriven av Olaus Brännström.