stigstrombergsson

En alltigenom privat och personlig blogg för åsikter, tyckerier och exponerad kreativitet. Om min syn på mitt bloggande och regler för kommentarer kan läsas i kategorin Bloggpolicy.

kyrko(k)valet

Jag inser att jag som engagerad och tyckande kyrkotillhörig borde skriva något saltat och pepprat vad gäller det stundande Kyrkovalet – men jag vet faktiskt inte om jag ids. Saken är ju ungefär lika spännande som att titta på när någon slutar röka. Ändå gör jag det – efter en utvikning som börjar nu.

 

Jag tycker att de kyrkoval jag ställdes för på Samos var mycket intressantare än den låtsasdemokrati som firar sin triumf på söndag. På ön som är 4,5 gånger 2,5 mil ungefär finns 999 kyrkor – sa guiden. Ytan motsvarar Älvsby kommuns (och församlings) men med 45000 innevånare. Annorlunda mer sydsvenskförståeligt kan man ange ytvidden till en fjärdedel av Gotlands. Knappt tusen kyrkor så packade ställde mig inför en massa kyrkoval. Gå in eller inte gå in, klättra upp eller inte klättra upp, fotografera eller inte plåta. Hela menyn fanns – stora, mindre, små och pyttesmå. En del var inte större än ett svenskt tvåhåligt torrdass. Många var som studentrum ungefär. Och så fanns det stora grejer.

 

Rent bedrövligt oländigt till låg en del av dem. Högt uppe på berg eller i raviner där någon eremit levt utsatt för klimatets påfrestningar och byggt sig ett bönhus. Det är just de som de kyrkorna verkar vara – bönhus. Hus för enskild bön, för att tända ett ljus, för att fira en liten Eukaristi – Mässa eller Nattvard som vi säger i väst.

 

Med den utvikningen i ryggen blir vårt kyrkoval liksom så banalt. Tre lokala listor finns i Älvsbyn. Det är S och C med Kd och V. De flesta på listorna är milt uttryckt glesa nötare av kyrkbänkar – men några är framför allt på C-Kd-listan. Inte ofta ser man kandidaterna i rollen som bedjande ljuständare. Eller som deltagare i Eukaristin.

 

Skall jag vara ärlig förstår jag inte vilken skillnad det blir mellan om jag röstar på Reidar, Greger eller Harry. Ingen profilerar sig ju i relation till de andra. Ingen går till val på något som inte de andra kan tänka sig. S och C-Kd går inte att skilja åt. De två nomineringsgrupperna brukar få ungefär halva fullmäktige var med V som vågmästare, något som vanligen medfört att S kunnat besätta ordförandeposterna.

 

Förstå mig nu rätt! Folket på listorna är hedervärda personer! De vill kyrkans bästa och kyrkans väl – det ifrågasätter jag inte. Och de bidrar med ansvar. Och med kunnande. Och med generositet och god vilja vad gäller verksamheten i alla dess stycken, främst diakonin och sådant som har ungdomar som målgrupp. Men det är bara inte spännande.

 

Jag har en bekant som i flera omgångar verkat som valövervakare i olika länder i Afrika och Asien och annorstans. Jag frågade honom följande:

Om ett val i ett land skulle ha ett valdeltagande på säg 15 procent – skulle det valet internationellt sett ha legitimitet?

Nej! Nej! Nej! sa han med frenesin hos en kulspruta.

Då måste det innebära att jag kan anse mig fri att strunta i vad som beslutas i fullmäktige och Kyrkoråd rent lokalt, på stiftsnivå eller i det nationella så kallade Kyrkomötet.

Njaä! Njaä! Jag vet inte det jag! sa kamreren som hörde vår dialog.

 

De lokala kandidaterna har valt att inte gå i slagväxling med varandra i någon sorts debatt eller hearing. Alla väljer att köra valet ganska så under radarn och man bara mobiliserar de olika partiernas kärntrupper. Listorna har bjudit på kaffe efter var sin gudstjänst – det är sant. Och i det sammanhanget informerat. Men gått i närkamp med varandra för att vinna röster har de noggrant valt bort. Lokalt.

 

I närområdet är det ganska likadant även om en del insändare figurerat i Lokala Världsbladet alias Piteå-Tidningen. Likaså har ett par ledare i bladet ifråga aktualiserat det hela och uppmanat folk att rösta och då rösta S. Men riktig ordning har ledarsidan inte på sina grejer. Idag – måndag – stod det att valet är på lördag, inte söndag.

 

På nationell nivå finns nomineringsgrupper som på de flesta håll inte finns lokalt. Högsta styrande organet lockar tydligen och tillmäts större vikt fastän den nationella nivån ju faktiskt inte är den avgörande. Lokalnivån – församlingarna – är enligt stadgarna den grundläggande nivån vilket ju gör att valet där borde vara viktigast.

 

Via bloggportalen Dagens kyrka har jag kommit att läsa två bra och vettiga bloggar om det stundande valet. Jag rekommenderar dig, noble Bloggläsius, att ta del av analyserna här och här. Gå också och rösta! Kryssa individer du har förtroende för. Kom ihåg att du har rösträtt redan från 16 års ålder.

Jag undrar om bäste Stig som mig veterlig en gång kandiderades som Socialdemokrat. Nu satt sig själv på en piedestal av någonsorts fullkomlighet?

Jag glömde nämna att han i sin kyrkosyn närmast verkar sympatisera med konservativa krafter som önskar vrida kyrkan tillbaka det som den aldrig varit! Du måste medge att det var ett träffsäkert inlägg kompis Stig :-)

Helt korrekt är Ingos notering att jag tidigare varit förtroendevald lokalt i församlingen på ett S-mandat. Inte en gång dock utan tre. En mandatperiod i mitten av 90-talet, sedan uppehåll och därefter två perioder efter tusenårsskiftet. Inför valet 09 valde jag dock att ta min mats ur skolan. Det är bland annat den erfarenheten som gör att jag inte ser någon praktisk skillnad mellan S och C+Kd lokalt. Att det skulle vara att i någon sorts fullkomlighet sätta sig på en piedestal förstår jag inte. Det är ju som väljare jag kvider över att valet inte erbjuder några alternativ.

Vad gäller min kyrkosyn som anges som att "sympatisera med konservativa krafter som önskar vrida kyrkan tillbaka" tror jag att Ingo - som i sanning är en kompis - nog måste anstränga sig för att hitta allvarliga belägg. Han skulle ju till exempel kunna kolla med lokala S-are här på orten vem som är radikal och vilka som vill vara konservativa traditionalister när det gäller församlingens framtoning och arbete.

Ja visst är dessa kyrkengagerade tillika ickekyrkgående politruker allt för märkliga. Jag citerar en vän som ställde upp för S lokalt, som på min fråga om hur hon som inte ens tror på Gud kunde tänka sig styra och ställa i en kristen församling svarade: "Jag vill mest ha något att göra".

Jag kan också citera några människor i Österrike som på min förklaring över hur Svenska kyrkans styrs av sekulära partier utropade chockat: "Men, jag som trodde Sverige var en demokrati!"

Nuvarande system är varken logiskt, religiöst eller demokratiskt försvarbart. Bort med det!

Idag är Svenka kyrkan den modernaste i världen även om det finns mycket att göra. Detta tack vare nominergrupperna som drivit frågan. Det är svårt att se att de som vill begränsa demokratin genom att förbjuda vissa åsikter eller väljares rösträtt vill något annat än att vrida klockan tillbaka. Varför "piedestal", jo språket och uttrycken signalerar ett dörmerskap. Konservativ sympatisör bl.a. Genom valet av länkar.

Stig konservativ? Hmm...den tanken har aldrig slagit mig.
Ingo: Faktum är att vissa konservativa åsikter är idag "förbjudna" i kyrkan. Kanske pga. den mångåriga politiska styrningen.

Åsikter kan aldrig förbjudas, men utövandet av diskriminering,

Mig veterligt finns ingen så kallat politisk obunden grupp som vill aktivt förbjuda politiska partier - de vill bara att man inte skall rösta på dem. Ingos resonemang är därför inte riktigt. Däremot pratar till exempel S om att vissa uppfattningar inte hör hemma i kyrkan - till exempel att tro att äktenskapet är en sak mellan män och kvinnor. Vem vill egentligen rensa?

Men det mitt inlägg ursprungligen gällde var att de etablerade politiska nomineringsgrupperna lokalt gör valet tråkigt genom att vara för lika. Och att det låga valdeltagandet gör att man kan ifrågasätta den demokratiska legitimiteten. Varför inte argumentera när det gäller de budskapen i stället för att skjuta in sig på budbäraren?

Sedan om länkarna i inlägget. Den ena redogör sakligt för de problem som uppstår när grupper och partier representeras på nationell nivå men inte förankrar sig lokalt och att det försvårar för församlingarna att ses som det de är - den grundläggande nivån. Den andra länken innehåller den levande tanken att de politiska partiernas monopol medfört att många som velat engagera sig i kyrkan valt att avstå på grund av den långa politiska omvägen - och att de så kallade opolitiska grupperna gör det lättare.

Till sist: Att något är modernt måste inte betyda att det är bra. Vad gäller bilar och datorer är det så men inte säkert när det gäller idéer och tankar. Modernitetens förespråkare må betänka att ett tag var till exempel rasbiologin toppmodern hög vetenskap - men inte bra för det.

Några kommentarer:
Retoriska knep och härskartekniker. Varför skjuta på budbäraren? Jag trodde kommentarer till ett blogginlägg var ok? Men du menar alltså att jag skall bara kritisera de som du kritiserar?
Varför jag reagerade överhuvudtaget på inlägget var användningen av härskartekniker. Typ .. förstå mig nu rätt! Folket på listorna är hedervärda personer! (Det är att sätta sig i en position att döma andras heder!???) . Finns mycket mer att kommentera. Jag väljer en av de sista kommentarerna. Bloggaren själv verkar ställa sig upp till försvar för alla opolitiska grupperna mot de som vågar öppet deklarera sina åsikter och partitillhörighet. Väljarna gör sitt val, det är inte någon som skall i Guds ställe avgöra om andra är Kristna eller tvivlare. Har herr bloggaren koll på vilka vilka som nöter bänkarna? Jag kunde i samma anda skriva: Många som går till doms över andra syns sällan på gudstjänster utan att samtidigt uppbära lön. Många av dessa väljer att gå på gudstjänster när meningsfränder predikar om de inte är ditvingade i tjänsten!

PS. Jag utgår inte från att det bara är de som stödjer bloggaren som kommenterar här. Jag läser inte bloggaren regelbundet. Men jag utgår ifrån att man får komma med en och annan kritisk synpunkt. Jag lovar inte att störa mera om det jag skriver inte har någon bäring eller relevans i detta forum?

Oberoende om du/ni gillar ståndpunkten eller Nomineringsgruppen vill jag dela en annan länk. Efter att ha sett eller lyssnat, Gå inte till doms över de som ställer upp på kyrkovalets listor, var kristen! https://www.facebook.com/photo.php?v=10151745577058283

Det är ingen härskarteknik från min sida när jag säger att kandidaterna på de partipolitiska listorna är hedervärda personer! Tvärtom! De är personer som jag inte finner anledning att ifrågasätta som individer. Jag känner dem ju och vet att de är seriösa och ansvarsfulla män och kvinnor som genuint vill kyrkans väl.
Det finns andra som är kritiska till de etablerade partierna på så vis att de i sin kritik ifrågasätter kandidaters integritet, motiv och hederlighet. Jag vill inte sälla mig till sådana demagogiska svartmålare hur så kallat "opolitiska" de än är.

Samtidigt skall det sägas att sådant var en bidragande anledning till att jag för fyra år sedan valde att inte längre stå till S-gruppens förfogande. S är ju minsann inte dem som är renast från tendensen att svartmåla personer av annan uppfattning i stället för att argumentera mot deras åsikter.

Det finns folk som anser att personer med de eller de uppfattningarna inte skall ha hemortsrätt i kyrkan. Jag delar inte sådana uteslutar-tendenser vare sig de kommer från politiska eller opolitiska grupper. Kyrkan är en gemenskap i tro och liv runt Kristus, inte en åsiktsgemenskap. Att den demokratiskt tagna Kyrkoordningen uttrycker tanken att de som representerar kyrkan skall dela hennes tro och liv finner jag därför rimligt. Jag tycker därför att förtroendevalda ska vilja "finnas i bänken", inte se det som något av en merit att inte finnas där. Utan att döma folk går det ju att se vilka förtroendevalda som ofta, då och då eller näst intill aldrig finns i de verksamheter de vill vara med att styra.
Jag kan också höra vad folk själva säger om tro, församling och annat. Och ta dem på orden. Och då vet jag att det finns både S och C+Kd-folk i min församling som väljer att hålla sig borta. Det är deras sak och det är deras sätt att tro eller inte men jag tycker det ibland skadar deras trovärdighet. Mer dömande är inte jag.

De sista raderna i Ingos senaste längre inlägg förstår jag inte. Jag går i kyrkan även om jag inte får betalt eller arvoderas oberoende av vem som leder gudstjänsten - fast jag måste erkänna att jag för egen del hellre går när det är Nattvard.

Nu när vi förklarat oss felfria bloggaren. Vem skall då samlas i syndarnas gemenskap :-)

Missade en ren felaktighet. Svenska kyrkan är för den trosvisse som för dem som tvivlar. Det är något helt fantastiskt att tillhöra en kyrka som inte ser oss (du och jag) trosvissa besserwissers som dom främsta. Lite som Jesus. Kanske vi ser att dessa " icke bänknötare" ser som de mest välkomna till paradiset?

Ursäkta Svenskläraret mina felstfningar :-) Nu tar jag farväl. Återkommer om fyra år, om Gud vill och hälsan kvarstår :-)