stigstrombergsson

 

Om lite mer än två timmar kommer bussen som skall ta oss från Kusadasi till Bodurum, alltså flygplatsen. Vid midnatt kommer vi till Arlanda där vår buss väntar. 12-13 timmar senare är vi hemma.

 

Det var inte vår vistelses varmaste dag när vi var i Efesos. Jag menar då som termometern visar. Men det var odiskutabelt den hetaste vad gäller hur kroppar och skallar mådde. Kav lugnt och bara sten! Ruinhögen är ju en god bit från havet som ju på närmare håll alltid svalkar lite.

 

Man kommer in i staden samma väg som aposteln Paulus måste ha kommit den gång han kom landvägen och i avsikt att stanna ett tag. Båtledes hade han gjort en snabbvisit vid ett tidigare tillfälle men nu var det allvar. Staden låg för hans fötter – denna gång också för våra.

En stor skillnad måste det ändå vara – mellan då och nu. Dels gick havet den gången ända upp till staden, dels kunde Paulus också se alltihop på bredden.

 

(slut på skriverierna. Annat påkallar uppmärksamhet!)

 

”...se alltihop på bredden” slutade jag med tidigare idag. Just nu sitter vi i planet ovanför Bulgarien på väg hem. Och jag fortsätter:

”se alltihop på bredden...” kan inte vi! Styrda av arkeologin måste vi följa huvudgatan från porten förbi rådsalen, bostäder, sjukhus och annat fram till det stora biblioteket (med lönngång till bordellen) för att där ta höger mot teatern med plats för 25.000 personer. Verkligen god akustik i teatern. När vi satt där i gasset var det en i en annan grupp – grupperna grupperade sig verkligen i täta trånga grupperingar – som sjöng och det var klockrent hörbart överallt.

 

Ett utgrävt boningshus tyckte jag var särdeles intressant och gav mig faktiskt något av ett nytt perspektiv på dedär breven Paulus skrev – och annat. Liksom av bara farten har jag som alltid ganska otänkt tänkt att när de lästes upp skedde det i någon form av hörsal eller aula. Så var det ju inte. Min tankeviktigt måste ju vara styrd av min egen erfarenheter av kyrkor, bönhus och kapell som – och detta är viktigt – de första kristna inte (ännu) kunde ha tillgång till. Man samlades ju i hemmen och i folks privatbostäder går det ju inte att stuva in hur mycket folk som helst. Smågruppsförsamling alltså. Inte lik våra sammankomster. Ganska kul faktiskt – men det är nog bara jag som tycker det är kul – att jag som är så väl medelåldersförankrad blev tvungen att revidera min genom alla år ingrodda föreställning präglad av både nutiden och det faktum ätt jag tillhör en prediko-protestantisk kyrkokultur.

 

Efesus var intressant mitt i all sin hetta – naturligtvis. Dock tror jag att Marias hus gjorde större intryck – på mig och ungdomarna. Nu mat på flyget!