sjuk onytta II
Runt midnatt för ett dygn sedan skrev jag i inlägget sjuk onytta 1 bland annat dessa ord:Det är alltså det som är lite av mitt problem, att skallen inte vill stanna av. Måste fundera över något jämt, ha nåt på gång jämt, se samband mellan saker jämt och jämt läsa tre böcker. Detta leder inte bara till bra saker. En dålig skall jag berätta om nu och en lite excentrisk och mer harmlös tar jag upp i morgon, tisdag, då jag också skall vara hemma för Vård Av Mig.
I morse kom så sportnyheten i Paltposten emellan och skallen gick i spinn. Nu, innan jag blir frisk, är det dags, egentligen natts, att nämner den andra sak som kommer av att skallen inte vill stanna av, den sak som är lite excentrisk och mer harmlös.
Det handlar om läsande.
Noga räknat läsprojekt jag får för mig att ta mig an men som ibland helt skenar till sina proportioner. Jag har någotsånär lärt mig kontrollera giftet så att jag inte alltid tar stora doser. Fattar numera vart det kan dra iväg och kämpar för att inte falla för frestelserna*.
Den näst senaste nära-överdosen-upplevelsen kom för ungefär snart ett år sedan när jag konstaterade att både en av sönerna och en av döttrarnas sambosar innehavde och ägde hela den hitintills publicerade sekvens böcker som inleddes med volymen Game of Thrones – som då gick sin första säsong på TV. Jag lånade första boken för att läsa ikapp. När jag läst 4½ volym – allt på engelska – var jag bara så spyless men pressade mig ändå genom materialet då jag ogillar halvlästa böcker.
En nära-överdos-upplevelse är jag mitt i. I Norsteds Sveriges histora läser jag nu volym fem om 1700-talet och alltsammans blir mer och mer ointressant. Jag är ju mest förtjust i historia kring äldre epoker.
Varför ger du dig? inte torde någon fråga.
Det är bättre att fundera över det man läser än att harmas över att ha gett upp! blir mitt svar.
Dock: Jag har lärt mig disponera mina lopp – något. Såg i folkhögskolans bibliotek en Bibelvetenskaplig kommentar på 800 sidor engelsk text till profeten Jeremias bok i Gamla Testamentet. Tänkte: Hmm. Frestad! Det vore intressant. Då skulle jag samtidigt söka dechiffrera den hebreiska texten. Å kolla i Septuagintan**. Hmm. Måste tänka efter. Och kolla om det finns annan litteratur.
Nu, käre Bloggläsius, skall jag ta dig med på en sjukt onyttig resa som visar att jag gav Jeremiaprojektet på båten, i vart fall i någon sorts omfattningsrik form.
När man vill leta efter facklitteratur skall man gå till http://libris.kb.se. Det går också bra att klicka på böcker om allt bland mina länkar långt ned till höger. Då kommer man till en databas med alla böcker i alla bibliotek på alla svenska universitet och högskolor. Där kan man leta friskt och sedan via det lokala biblioteket beställa det man vill låna. Fiffigt. Den 21 januari gjorde jag det, gick till bibliotekskategori C för Religion och fann tvåhundrafyrtiosextusenfemhundra-nittiofem titlar att välja bland***. Det är inte lite det. Delar man upp det i underavdelningar blir det:
Religionslexikon etthundraarton
Religionsfilosofi och -psykologi sextusensjuhundrafemtiosex
Religionssociologi tvåtusensjuttioen
Kristendomen: allmänt sextusenetthundraåttioen
Bibelutgåvor åttatusenfemhundranittiotre
Exegetik och litteratur om Bibeln trettioentusenfyrahundraåttioåtta
Äldre teologisk litteratur sjutusenetthundranittiosju
Dogmatik och symbolik nittontusenetthundraåttionio
Teologisk etik fyratusenfemhundraåttiotvå
Praktisk teologi trettontusennittiotre
Gudstjänsten sextusensjuhundrasextiofyra
Uppbyggelselitteratur nittontusenåttahundrasextiofyra
Kyrkohistoria fyrtiofyratusensexhundrafyrtiosju
Kristna samfund tjogofyratusenetthundratrettiosju
Kristen mission furatusentvåhundrasextionio
Religionshistoria femtiofyratusenetthundrafyrtioen
Moderna religionsbildningar tretusenetthundrafemtiosex.
I den harangen var det kursiverade Exegetik och litteratur om Bibeln det jag var på väg emot och de trettioentusenfyrahundraåttioåtta böckerna där fördelar sig sålunda: Exegetiska lexikon trehundratjugofyra, Gamla testamentet tiotusentvåhundrafemtiosex, Nya testamentet tiotusen-fyrahundranittioen, Apokryfer och pseudepigrafer niohundrasjuttiofem, Bibliska personer tretusenfyrahundrafyrtiotvå och Biblisk realiakunskap tvåtusensjuhundrasjuttiofyra.
Gamla testamentet sorterar sig i Historiska böcker tvåtusenåttahundrafem, Poetiska böcker ettusenfemhundraåttioen och Profetiska böcker ettusenniohundratrettiofyra.
Finfördelar man profeterna blir listan denna: Jesaja femhundrafyrtio, Jeremia tvåhundranio, Klagovisorna fyrtionio, Hesekiel etthundrasextiosju, Daniel etthundrasextiotvå, Hosea nittiotre, Joel trettiofyra, Amos åttiotvå, Obadja tjugofem, Jona femtiosex, Mika femtio, Nahum trettiotvå, Habackuk trettiofem, Sefanja tjugofyra, Haggai tjogifem, Sakarja femtio och Malaki tjugonio.
Tvåhundranio böcker kring Jeremia – verkar ganska mycket bara det men man ska nog vara än mer eftertänksam när man väljer. Det är nämligen så att av de 209 böckerna om Jeremia – fortsättningsvis skriver jag med siffror – har 44 utgivits efter 2000. Det innebär ungefär en femtedel. Jag läste GT-exegetik på 1970-talet och prästvigdes 1978. Av att 132 titlar på olika språk – mest engelska – tillkommit sedan jag lämnade Uppsala kunde jag som uppmärksam matematiker räkna ut att 2 av 3 titlar i den vetenskapliga litteraturen om profeten ifråga har tillkommit sedan jag slutade vetenskapa. Och inte ens dåförtiden studerade jag Jeremia på grundspråket eller läste någon Jermiakommentar. Fatta hur jag ligger efter, hur mycket jag ovet och hur mycket ovett jag – och andra med mig – egentligen borde för den saken.
Dessutom: Såhär är det om allt. Slumpkollade runt lite och fann samma mönster för planeten Neptunus, Centralasiens historia och Trigonometri. Det finns hur många böcker som helst. Om allt.
Så jag gav upp Jeremiaprojektet. Skallen skulle övervarva, huvudet jag försöker broms på.
Efter detta lätt sjuka och märkliga inlägg skrivet och publicerat – under Exe-geten bräker – skall jag sova för att om onsdagen pigg som en nötkärna dra till jobbet, planera Grundkurs och sedan ha konfirmander.
* Någon form av vittnesbörd kring detta drabbar ibland bloggen i kategorierna Exe-geten bräker och Predikaren 12:12. En del kan också hamna under Studier som jag dock mestadels avser gälla läsandet i avsikt att formellt meritera mig – något som för närvarande inte pågår.
** Septuaginta är en översättning till grekiska av Gamla Testamentet som gjordes på 100-talet före Kristus för att betjäna judar som levde utanför Palestina och som därmed bytt språk. Fakta finns här.
*** Skriver det med bokstäver så antalet sjunker in.
Kommentarer
Postat av: Tobbe
Ännu större behov av en helg i min kyrkstuga!
Postat av: Kyrkvärd på lunch
Sjukt nördigt ;)
Postat av: Kyrkvärd med snuva och tung skalle
Väldigt smittsam sjuka det här. Det räckte med att läsa de två senaste inläggen.:(
Trackback
