stigstrombergsson

Det är världens laddning i byn dessa dagar. Kungen kommer på fredag. Dock är det inte frågan om Konungarnas Konung Jesus Kristus och hans ankomst i härlighet. Det är vår alldeles vanlige svenska kung som med drottning och följe passerar kommunen och församlingen under några timmar under den rundresa han gör för att fira 40 år på tronen.

 

Personligen är jag ganska kallsinnig inför evenemang av detta slag – faktiskt. Kan till och med tycka ståhejet och allt blir nog så överdrivet. Jag är ju innerst inne så demokratiskt sinnad att jag menar att positioner och ämbeten skall man väljas till, inte ärva. Samtidigt inser jag att det är som det är. Än så länge har vi monarki som vi tack och lov gjort maktlös.

 

Men klart är att besöket ger PR åt Älvsbyn – den ort som blev den den blev eftersom det var just här och inte på annan plats kyrkan byggdes för 200 år sedan. Media följer. Tysk TV bland annat. Både till Storforsen och sedan till kyrkmalmen där kungen – och drottningen? – ska skriva sina namn på baksidan av den stora sten som hans farfar med familj skrev på när han som kronprins 1927 var här. Bland alla personer han möter under dagen skall då kyrkoherden där berätta om och visa kyrkan, den vackraste i kristenheten. Sedan äter följet lunch i Församlingsgården som av säkerhetsskäl delvis stängs för oss andra – fast vi jobbar där. Men så är det med sånt. Alla kan ju inte bli bjudna.