stigstrombergsson

 

 

Orden kom från madammen i mitt liv strax innan hon tog den bild som pryder detta inlägg. Ännu en bild alltså nu när vi också denna vårvinter har dragit till Björkliden. Årstiden vårvinter är faktiskt en av årets allra bästa tider. Gott om snö, kallt på nätterna, sol under (de allt längre) dagarna och goda möjligheter till avkopplande aktiviteter.

 

Vi reste upp igår lördag men fick vår stuga först idag på söndagsförmiddagen. En natts tillfälligt kinesande hos dottern – Snorvan kallad som liten – och hennes sambo. De bor här. Är till och med skrivna här för att året runt leva, verka, arbeta och fritida en god bit norr om polcirkeln.

 

Det blev en liten skidtur idag – summa 6 timmar ute i friska luften. Strax före 11 for vi från Abisko längs Kungsleden söderut för att efter ett tag rikta spetsarna in i Gorsavaggi*. Stadigt lätt uppför men inte så att det var kämpigt, bara så att man inte fick en meter till skänks. Med lite tyngre turskidor blir det mer att gå än att glida så det går inte så fasligt fort. Återmarschen blir beroende på åkverktygens beskaffenhet tack och lov inte heller toppspeedad men givetvis ändå lättare. Sex timmar tog turen. Fem om man räknar bort två fikapauser. Så kroppen är mör.

 

Väl tillbaka vid mågaämnets bil fann vi att vänster bak var platt. Spikkört. Snabbt skiftat och så intagandet av stuga 8 i Björklidens fjällby där jag efter en söndagsmiddag bestående av blodpudding och bacon och en bastu och TV-programmet Brottet skriver detta som jag hoppas skall gå att publicera. Datorn – familjens lilla läpp-tipp – fungerar vad gäller internetuppkoppling som en mobiltelefon och signalen här är mycket svag.

 

 

De orden kom från mig själv när jag parkerade bilen. Observera registreringsplåtarna. Samma bokstäver på två bilar invid varandra. Sällsynt!

 

Med detta skrivet skall jag försöka publicera alstret. Går inte det för jag försöka i morgon och jag får gå direkt till att polera tänderna och läsa gissningsvis tolv rader innan jag somnar för att pigg och nyter vakna till en ny vårvinterdag i den svenska fjällvärden.

 

---

* I inlägget speciell resa 1203-7 – sjunde inlägget skrivet under den speciella resan i slutet av mars förra året – berättade jag om en snarlik men något kortare tur men då i min alldeles isolerade allenahet.