nya höjder
Det var 1978 på sommaren som vi flyttade till Älvsbyn, nygifta och granna – madammen och jag alltså. Hela tiden sedan dess har vi inte dragit oss för att nyttja traktens natur. Vi har utflyktat, bärplockat, skidturat, korvgrillat och till och med vid ett och annat tillfälle både campat och ofiiskat*. Många ställen, bergknallar, sjöar och vattendrag har vi besökt men till igår faktiskt aldrig berget Storkanis trehundratie meter över havet 15 km sydväst om samhället.Det blev en bra utedag. En timmes promenad upp – en bom spärrar vägen för bilistlättja. Så fika på toppen och nedtraskning därefter. Allt i fint väder med några enstaka minusgrader. En bit nedåt längs toppvägen vy ner mot Älvsby kyrka och Rackberget i bakgrunden.
Nu är det söndag morgon och solen stiger upp över ett minustiegradsfrostigt landskap. Urtjusigt. Skall strax traska iväg till Älvsby kyrka där den av Grundkursens elever förberedda Högmässan skall firas med start 11.00.
Sedan lektioner fram till 17 ungefär.
PS: Igår gjorde jag även omläsningen av den i förrförra inlägget nämnda boken. Återkommer i saken vad det lider och dröjer. DS.
* Ordet ofiskat skall här förstå som att mask är badad, flöten flutna och drag blivit bortkastade men att det är själva fisken som förblivit o.
Kommentarer
Trackback
